Replik på Rebecka Le Moines (MP), riksdagsledamot (Östergötlands län) och talesperson för biologisk mångfald, debattartikel ”Mer av allt är ett önsketänk från Skogsindustrierna”, publicerad på norran.se söndagen den 5 april 2020.
I en debattartikel på norran.se (5/4 2020) kritiserar Rebecka Le Moine bland annat Skogsstyrelsens rapport ”Skogsskötsel med nya möjligheter”.
Kritiken av svensk skogspolitik och skogsindustrierna lämnar jag därhän. Men synpunkterna på vår rapport är enögda och svartmålande.
Rebecka Le Moine bortser från stora delar av rapportens innehåll och syfte.
I svensk skogspolitik, som styr Skogsstyrelsens arbete, finns två jämställda mål: miljömålet och produktionsmålet.
För miljömålet finns väl utvecklade preciseringar och instruktioner för praktiska tillämpningar. För produktionsmålet har det inte funnits någon motsvarighet. Därför har vi i en bred samverkan skrivit rapporten ”Skogsskötsel med nya möjligheter”.
Syftet med den av forskare granskade rapporten är att konkretisera produktionsmålet genom att ge förslag på hur skogens tillväxt kan ökas samtidigt som en rad andra samhällsmål kan förstärkas. Rapporten handlar om den brukade skogen. Inte om de för naturvårdsändamål avsatta skogsområden vi har i Sverige.
I ett särskilt kapitel diskuteras skogens roll som regulator av klimatförändringar. Som Le Moine påpekar råder det inom forskningen olika syn på hur det görs bäst. Ofta grundar sig de olika åsikterna på skilda uppfattningar om nyttan av att ersätta produkter baserade på fossilt kol och olja med produkter från förnyelsebar skogsråvara.
Rapporten tar inte ställning, men konstaterar att ökad tillväxt i skogen medför ökad kolinlagring i skogar eller i de produkter som görs av virke från skogen. Ökad tillväxt är mycket viktig i båda fallen. Att få skogens träd att växa bättre är en god sak. Det behövs för att ersätta bränslen och material från fossila källor.
Rebecka Le Moine tycks vara dåligt informerad om textens innehåll, vars huvudnummer är betydelsen av hantering av skogsskador, väl utförd traditionell skogsskötsel och vikten av restaurering av viktiga ekologiska strukturer i brukad skog.
Vi förespråkar till exempel inte contortatallen före andra trädslag. Där har Le Moine fel.
Det finns inga förslag om kraftig ökning av gödsling eller dikesrensning eller användning av främmande trädslag.
Det framgår i rapporten hur varje åtgärd noggrant vägts mot andra samhällsmål, till exempel det nationella miljökvalitetsmålet ”Levande skogar”. I många fall innebär förslagen både förbättringar för miljön och för produktionen.
I rapporten finns en vision där morgondagens brukade skogar har hög tillväxt, där träden som avverkas har efterfrågade egenskaper, högt värde och är billiga att hantera.
I den brukade skogen tas miljöhänsyn på ett mer aktivt och utvecklat sätt. Tillsammans med formellt och frivilligt avsatt skog bidrar det till en förstärkning av biologisk mångfald. Turism, besöksnäring, renskötsel och andra näringar som är beroende av skogen utvecklas. Skogarna är värdefulla, fulla av arter och vackra att vistas i.
Vi står inför mycket stora skogliga utmaningar kopplade till klimatförändringen. En kreativ skoglig framtidsdebatt är mer angelägen än någonsin.
Du som är intresserad av Sveriges skogliga framtid; rapporten finns på vår hemsida. Läs den, begrunda den och diskutera hur vi bäst formar framtidens skogar.
Herman Sundqvist, generaldirektör Skogsstyrelsen
Mer av allt är ett önsketänk från Skogsindustrierna