Sverige får internationell kritik för hur länge människor hålls inspärrade utan rättegång.
Sverige är världens bästa land att bo i.
Här står rättsstat, rättssäkerhet och mänskliga rättigheter högt i kurs. Det är andra som ska lära av oss, inte vice versa.
Om man ska tro oss själva alltså. I ett reportage från tankesmedjan Timbros nätmagasin Smedjan (26/2 2020) ifrågasätter skribenten Adam Danieli denna självbild.
Sverige har, till skillnad från nästan alla andra länder, som kan betraktas som rättsstatliga demokratier, ingen begränsning på hur lång tid man kan sitta häktad – tvärtemot både Europarådets och FN:s kritik och rekommendationer.
För några år sedan satt en person häktad i 1 406 dagar utan rättslig prövning i domstol. Av dessa var 1 000 förenade med 22 till 23 timmars total isolering i cellen. Det är rekord, men omkring 500 personer sitter varje år häktade i mer än ett halvår enligt BRÅ.
En häktescell är inte större än tio kvadratmeter. Isoleringens effekter är väldokumenterade, enligt BRÅ, och likställs inte sällan med tortyr.
För några år sedan satt en person häktad i 1 406 dagar utan rättslig prövning i domstol. Det är rekord.
Trots det verkar de rättspolitiska talespersonerna för Sveriges största riksdagspartier knappast brydda. Moderaternas rättspolitiska talesperson Johan Forssell signalerar att fler och yngre ska ska i fängelse. Justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) vill inte ens kommentera häktningsstiderna.
Det är symptomatiskt för en svensk samtid, präglad av spirande brottslighet, att politikerna vill ställa sig ”på brottsoffrens i stället för på gärningsmännens sida”. Som om det nödvändigtvis skulle finnas en motsättning. Men när alla ropar efter hårdare tag hamnar de misstänktas rättigheter lätt i skymundan.
För hur många politiker har de senaste åren tänkt tanken: Vad gör det med en minderårigs vilja att återanpassa sig till samhället av att oavbrutet ha tillbringat månader under tortyrliknande förhållanden utan rättegång?
Frågan förtjänar att ställas nu när Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna har öppnat för så kallade ungdomshäkten att sätta minderåriga misstänkta förövare i. Är det verkligen fler och längre vistelser i hälsofarliga miljöer dessa ungdomar – och för den delen också Sverige – behöver?
Antalet anmälda brott har i många kategorier ökat de senaste åren.
Att minska brottsligheten är i grunden en rättssäkerhetsfråga. Men det är kortare häktningsvistelser faktiskt också.
Pontus Almquist, ledarskribent på Liberala Nyhetsbyrån