IS-beredskap. Liberalernas Juno Blom (till vänster) och Johan Pehrsson (till höger) lyfter viktiga aspekter i sitt utspel.
Beskedet i våras att islamiska staten till slut besegrats var hoppingivande.
Tyvärr visade det sig vara en ofullständig bild.
Frågan om återvändande IS-terrorister har återigen aktualiserats.
Turkiets härjningar i Syrien kommer att få stora konsekvenser. Terrorister som suttit i syriska fångläger håller på att smita – eller släpps rentav fria.
När dessa personer – som har begått fruktansvärda handlingar och lever med en radikaliserad världsbild – börjar återvända måste Sverige stå förberett.
I en debattartikel häromdagen (Svenska Dagbladet 16/10 2019) lyfte Johan Pehrson, Liberalernas rättspolitiske talesperson, och Juno Blom, partisekreterare, vikten av beredskap. Det handlar bland annat om att polisen måste ha möjlighet att agera snabbt vid misstanke om ”krigsförbrytelser, brott mot mänskligheten och folkmord”.
Hårda tag här och nu måste kombineras med mer strukturellt arbete för att motverka radikalisering.
I polisens arbete kan man besluta om så kallad särskild händelse vid allvarliga situationer. Sådana tillslag är dock resurskrävande. Här måste politiken garantera att polisen har de förutsättningar som är nödvändiga.
Även förebyggande arbete spelar stor roll. Förslaget om tydligare lagstiftning, för att hindra offentligt stöd till demokratiskt tveksamma organisationer, är i det sammanhanget intressant.
”Förhindra att skattemedel används för att motverka det öppna liberala demokratiska samhället. Inte en skattekrona ska betalas ut till odemokratiska föreningar, församlingar eller organisationer”, skriver Johan Pehrson och Juno Blom.
De har helt rätt. För hur självklar denna hållning än kan låta har vi på senare år gång på gång sett skattepengar delas ut till verksamheter där våldsbejakande islamism frodas under ytan. Sveriges unga muslimer, SUM, är ett exempel.
Betoningen på att både kort- och långsiktigt bemöta IS-problematiken är viktig. Hårda tag här och nu måste kombineras med mer strukturellt arbete för att motverka radikalisering.
I linje med det sistnämnda kommer också ett svenskt helhetsgrepp, som föreslås i utspelet, att vara avgörande för hur bra vi kommer att lyckas. Pehrsson och Blom tar upp hur polis, socialtjänst och skola behöver samverka mer för att tidigare och bättre kunna identifiera människor som riskerar att radikaliseras.
Arbetet med hur vi ska hantera de så kallade IS-svenskarna får inte stanna till. Ett aktivt politiskt grepp måste tas snarast.
Liberalernas förslag på åtgärder borde vara en rimlig ingång i det arbetet.
Max Eskilsson, ledarskribent på Liberala Nyhetsbyrån