Brottsförebyggande rådets årliga nationella trygghetsundersökning är en nedslående läsning.
I flera år har utsattheten för brott mot person ökat.
Undersökningen, som skickas ut till 200 000 slumpvis utvalda personer, mäter inte antalet anmälda eller dömda brott. Frågorna handlar i stället om ren utsatthet, vilket gör anmälningsbenägenheten irrelevant för studiens resultat.
Samtliga brott mot person, som inkluderar hot, trakasserier, misshandel, sexualbrott och personrån, har ökat stadigt under senare år.
En kurva i grafen sticker dock ut: sexualbrotten. Mellan 2014 och 2017 ökade brotten i denna kategori med över 300 procent. 2014 angav två procent av befolkningen att de utsatts. Tre år senare låg siffran på 6,4 procent.
Undersökningen borde vara politiskt sprängstoff. Alla politiker måste fråga sig: vad är förklaringen?
Sexualbrotten drabbar främst kvinnor. Nationella trygghetsundersökningen (NTU) 2018 uppger att över en tiondel av den kvinnliga befolkningen blivit utsatt. Men ökningen är stor även bland män. På enbart två år har andelen män som drabbats ökat från 0,7 till 1,6 procent. Även de grövsta, och minst förekommande brotten i kategorin, som våldtäkt och försök till våldtäkt, ökar.
Undersökningen borde vara politiskt sprängstoff.
Alla politiker måste fråga sig: vad är förklaringen?
#metoo-kampanjen kan givetvis ha påverkat medvetenheten om att en tafsande hand faktiskt är ett brott. Men en kampanj i medierna räcker inte för att förklara siffrorna, som dessutom började stiga redan före #metoo.
Enligt SVT:s Uppdrag granskning från i somras är sex av tio dömda våldtäktsmän födda utomlands. Kan de senaste årens stora invandring av män ha påverkat förekomsten av sexualbrott i Sverige?
Den som bryr sig om kvinnors – och mäns – trygghet måste våga sätta sig in i frågan. För vad händer om trenden inte bryts?
Trots att risken att utsättas fortfarande är låg kommer en ökad förekomst av dessa brott att leda till att rädslan ökar. Färre kvinnor kommer att våga gå hem själva på kvällarna. Fäder och pojkvänner kommer att känna sig tvungna att möta upp sina döttrar och flickvänner. Samhället blir mindre jämställt.
Även mildare brott, som att någon skriker ”jävla hora” efter en på gatan, skapar otrygghet.
Ju tidigare politiken reagerar, desto snabbare kan trenden förhoppningsvis vända.
Karin Pihl, ledarskribent på Liberala Nyhetsbyrån