När skolor förr om åren lades ner så var det statliga företrädare, inspektörer från Länsskolnämnden, som skulle möta bybor och politiker som var sams om att skolan måste få vara kvar. Staten stod för notan.
I dag möter byborna sina lokala politiker. Då handlar det om att kommunen måste spara för att klara ekonomin.
Vilket nu senast skedde i Vindeln.
Demokratifrågorna är viktiga när man gör förändringar.
Man måste börja med de som berörs och göra en grundlig analys av vilka effekter som beslutet får för människor. Inte bara ta med kostnaderna utifrån budget, utan också vilka ekonomiska och sociala följder det får för de som bor i byn.
När det gäller skolnedläggningar så saknas det tyvärr forskning och analyser om vad som hänt i en bygd sedan skolan lagts ner. Det skulle med all sannolikhet bli en skrämmande läsning.
Bytänkande bör inte vara negativt. Tvärtom visar det hur människor vill vara med i en demokratisk process, där alla parter får komma till tals, så att man tar tillvara allas kompetens och inser vilka följder det får för livsmiljön.
Det gäller att se till helheten. När någon väljer var den vill bo så ser man givetvis till vilken service man får för familjen och vilka kostnader som det innebär att bo på landsbygden.
Skola och vård är högst prioriterade vid val av bostadsort.
Demokrati handlar om att vara delaktig och kunna påverka sitt liv. Om vi tror på allas människors lika värde, så tar man tillvara mångfalden av nytänkande.
Vi behöver stötta och uppmuntra bytänkandet och se det som en urkraft hos varje människa som slåss för sin bygd. I nöden prövas vännen.
Kunskap har många som bor eller har bott på landsbygden. Den är enormt viktig att lyssna till. Kommunen har nog många dolda konsulter med kunskap som bygger på erfarenheter. Nyttja dem i första hand.
Man säger att stad och landsbygd behöver varandra. Men även tätort och glesbygd behöver varandra.
De har båda sitt berättigande utifrån olika aspekter.
Är de som bor i tätorten beredda att visa solidaritet med de som bor i glesbygd?