Att bygga ut elproduktion och elnät i takt med den omställning som sker i industri och samhälle är en viktig förutsättning för såväl regional tillväxt som svensk konkurrenskraft. Viktigaste åtgärden här och nu är politiska beslut som kortar tillståndsprocesserna.

Sverige elektrifieras på nytt. Transportsektorn går över till eldrift, nya anläggningar byggs för batteritillverkning och tillverkningsindustrin ska bli fossilfri. Bland annat. Omställningen är ett led i Sveriges mål att bli ett fossilfritt land 2045, men det är också en medveten satsning från näringslivet när allt fler kunder efterfrågar klimatneutrala produkter.

Omställningen väntas bidra till regional tillväxt, arbetstillfällen och ökad konkurrenskraft; positiva effekter som de allra flesta välkomnar. Den andra sidan av myntet är att vårt elbehov ökar kraftigt kommande tjugo år, inte minst i norra Sverige, och därmed ökar också behovet av att etablera och bygga såväl ny elproduktion som nya elnät.

Förra året producerade Sverige 170 TWh och elanvändningen var 140 TWh. Men redan 2030 väntas elbehovet öka till 210 TWh, vilket innebär att vi går från ett överskott till ett underskott, där den största delen av underskottet väntas hamna i elområde 1 och 2 (minus 46 TWh). Norrland behöver alltså mer el än vad som produceras i områdena idag.

Med tanke på hur snabbt elbehovet växer och hur viktig omställningen är för hela Sverige - bör det ligga allra högst upp på den politiska dagordningen att göra allt vad man kan för att skapa rätt förutsättningar för att bygga ut det svenska elsystemet i takt med samhällets behov.

Vi menar att industrin och näringslivet är tydliga med sitt behov av el, men att utvecklingen går för långsamt på grund av politisk oenighet och trög lagstiftning. För att rusta Sverige för framtiden föreslår vi därför att regering och riksdag börjar med följande åtgärder:

• Det är kritiskt att snarast korta tiden det tar att bygga både elnät och elproduktion. Idag tar det alldeles för lång tid. Vi bör överväga att hantera ärenden med parallella myndighetsprocesser, att stamnätet pekas ut som riksintresse och införa incitament för vindkraftsetableringar. Vi behöver också incitament som gör att Sveriges kommuner välkomnar ny elinfrastruktur, på samma sätt som man välkomnar företag och andra samhällskritiska etableringar 

• För att möta ett framtida kraftigt ökat elbehov och nå klimatmålen krävs en från samhället beslutad planeringsram med delmål, förändrade lagar och regler och nya arbetssätt. Att fortsätta som vi hittills har gjort kommer inte att räcka. För det syftet föreslår Energiföretagen att det tillsätts en funktion inom Regeringskansliet som håller i detta arbete över tid. Styrning av myndigheterna så att målen kan nås och planen kan genomföras blir en central uppgift för funktionen 

Det är bråttom. Ska vi klara omställningen måste beslut fattas här och nu, med sikte på den elförsörjning som behöver finnas på plats i framtiden.