Vi som bor i Sverige kan hoppas på ett längre liv än någon generation före oss men med stigande ålder löper vi samtidigt större risk att drabbas av kroniska sjukdomar.
De flesta av dessa kan hanteras bättre än tidigare genom olika medicinska framsteg. Men med undantag. Mot Alzheimers sjukdom och andra kognitiva sjukdomar finns det fortfarande inga botemedel.
Över en tredjedel av alla över 85 år bär idag på en demensdiagnos. Det är alltså inte konstigt att du som läser detta förmodligen har minst en släkting eller vän som drabbats, även om du inte själv har gjort det.
Men alla drabbas vi på något sätt. Att leva med en demenssjuk närstående ställer speciellt stora krav, både känslomässigt och fysiskt. När det är dags för samhället att ta över vården har vi rätt att kräva att den ska vara av hög kvalitet och med respekt för den som blivit sjuk.
På många platser i vårt land är det svårt att hitta personal, ännu svårare personal med tillräcklig kompetens. Med en växande andel äldre i befolkningen spås detta bli en ännu större utmaning i framtiden.
Vi tror inte det räcker med vackra ord eller nya titlar – om de inte är kopplade till högre löner och förbättrade arbetsvillkor.
Det är ett komplext och kvalificerat uppdrag att ge omsorg och vård till sköra personer, speciellt till dem med en kognitiv sjukdom. Samhället måste bli bättre på att sätta värde på den typen av kompetens.
Nu har vi snart ett val med många viktiga frågor vårt land står inför.
En del medborgare har lätt att göra sin röst hörd, för dem som inte har det lika lätt är Demensförbundet en röst.
Vi vill se konkreta, långsiktiga satsningar från kommande regering för att alla som behöver stöd på grund av kognitiv sjukdom eller åldrande ska mötas av kompetent, trygg och stolt personal.
Det här berör oss alla.
Liselotte Björk, förbundsordförande Demensförbundet
Tage Ljungholm, ordförande Skellefteå demensförening