Tyvärr är det alltför många frågetecken kring Fritidskortet. Av den totala summan årligen för reformen, 750 miljoner, beräknas 250 miljoner årligen gå till administrationen av kortet. En hisnande summa. Det är dessutom naivt att tro att enbart ekonomiskt stöd ska göra att fler barn hittar ut i föreningslivet, då krävs mer än en krånglig ekonomisk modell. Därför är det graverande att Alliansen i kommunen väljer att stryka kultur- och fritidsguidning i sin kommunala skuggbudget.

Majoriteten väljer i stället att satsa på kultur- och fritidsguider i budgeten. Skellefteå kommun blir därmed först i Sverige med denna modell som visat sig mycket framgångsrik i Danmark, där den har sitt ursprung.

Kommunens kultur- och fritidsguider arbetar för att hitta en aktivitet som passar respektive barn. De ser till att det finns ett tryggt sätt att ta sig till aktiviteten och vad som krävs för att barnet ska känna social trygghet. Dessutom utgår de ifrån närområdet – vad finns det för förutsättningar på just den här platsen?

Dessutom handlar det om att arbeta med föreningslivet – vilken förening kan ta emot x antal nya utövare. Vad krävs för att börja med aktiviteten? Vilka förkunskaper behöver barnet? Vilka motoriska förutsättningar?

Guiderna är behjälpliga med ansökningar och kan även följa med till själva aktiviteten. Allt för att på bästa sätt möta varje individs förutsättningar och behov. För att en guidning ska ha blivit slutförd ska barnet blivit medlem eller inskriven i föreningen/på Kulturskolan och ha varit på fem aktiviteter i föreningen.

Vi i Vänsterpartiet och Socialdemokraterna väljer att kultur- och fritidsguider blir en del i vår budget. Det visar att vi på riktigt satsar på insatser som gynnar barn och unga och deras delaktighet i föreningslivet.

Marie Bergslycka (V) ordförande i fritidsnämnden