Inlandsvänstern är ett nätverk av politiskt intresserade människor med hjärtat till vänster boende i ett antal norrländska kommuner.
Vi är engagerade på olika sätt. En del i ledande kommunala roller, andra aktivt deltagande i samhällsfrågor.
Våra kommuner innehåller stora naturresurser: orörd natur, rent vatten, ren luft, trygghet, exklusiv kultur och inte minst kreativa människor. Möjligheterna att skapa sig ett gott liv här är stora.
Vi ser det bland annat på de människor från andra länder som väljer att leva och verka hos oss. Dessa människor kommer ofta från urbana och tättbefolkade områden. De ser möjligheterna att utveckla företagande och att förverkliga sina livsdrömmar.
Bredbandsutbyggnad och ett väl utbyggt mobiltelefonnät är exempel på viktiga förutsättningar.
Vi har fortfarande en förskole- och skolverksamhet som vi känner oss stolta över. Vi har än så länge en äldreomsorg som ger våra äldre en möjlighet till ett värdigt åldrande. Vi känner varandra, vi litar på varandra och vi bryr oss om varandra.
Vi är medvetna om urbaniseringens krafter, som i viss mån kan motverkas med politiska insatser.
Det kallas regionalpolitik och vi saknar den. Oavsett regering så har det under lång tid, enligt vår mening, saknats en långsiktig strategi för lands- och glesbygdens utveckling. Vi blir fortfarande irriterade när vi beskrivs som tärande delar av Sverige.
Trots allt fagert tal om statlig närvaro i hela landet så är det motsatsen till vad vi lever i. Det är tyvärr inte bara den statliga närvaron som saknas. De regionala strukturerna centraliseras. Lokalisering av statlig och regional offentlig verksamhet kan styras politiskt.
En medveten och strategisk politik för att låta hela landet ta del av offentlig verksamhet är naturligtvis med den moderna teknikens möjligheter fullt realistisk. Det skulle bland annat innebära att landsbygdens näringsliv skulle kunna diversifieras och breddas.
Vi är mycket väl medvetna om de förutsättningar och utmaningar som våra urbana miljöer har. Men oroas också av att vårt land är på väg att delas. Ingen tjänar på att motsättningar mellan stad och land ökar.
Städerna behöver landsbygden och landsbygden behöver städerna.
När politiska beslut fattas är det alltid med konsekvensanalyser. Vi saknar många gånger analyser som visar vilken betydelse besluten har ur ett regionalpolitiskt perspektiv.
För oss kan det ibland vara svårt att acceptera att insikten om att vårt land ser olika ut verkar saknas.
Nu är Norrland ett av Europas hetaste investeringsområden. Man talar om kommande satsningar på 1 000 miljarder kronor.
Vi som lever och verkar i Norrlands inland vill se en politik som agerar för att hela Norrland ska utvecklas. Vi bor till exempel i en del av världen där möjligheterna att leva klimatsmart är stora. Vi rymmer många fler som kan och vill hitta det goda livet.
Det behövs en politik värd namnet som ser till att de enorma investeringar, som kommer att ske på flertalet orter i Norrland, ger effekt i hela Norrland. Men det behövs en politik värd namnet för att skapa rättvisa förutsättningar. Några exempel:
- Våra naturresurser i form av energi, skog, malm och orörd natur kan inte längre i princip vara gratis. Politiska beslut som innebär att mer av de värden som levereras från våra regioner stannar kvar här är ett måste. Vi är ingen tärande del, vi är en närande del av vårt land.
- I många av våra kommuner betalar vi ungefär fem kronor mer i kommunalskatt än en stockholmare. För ett normalhushåll innebär det att man betalar minst 30 000 kronor. En radikal förändring behövs, inte minst ur rättvisesynpunkt.
- Marknadslösningar som används allt oftare för att klara välfärden är i våra hemkommuner inte intressanta. Den lönsamhet som kan finnas i mer befolkningstäta kommuner finns helt enkelt inte hos oss.
- Strandskyddet är ett annat exempel där städer bokstavligt talat i bygger vattnet medan vi som har gott om stränder har stora problem med gällande lagstiftning. Det förhindrar bland annat möjligheten att erbjuda attraktiva tomter för permanentboende eller fritidshus.
- Den statliga och regionala närvaron tenderar trots allt prat att minska i våra kommuner.
- Kollektivtrafiken utformas med staden som mall vilket naturligtvis missgynnar oss. En försening på 30 minuter kan uppröra en stadsbo. Missar man bussen hos oss får man vänta till nästa dag.
- Bank- och kreditväsende överger våra kommuner. Trots politiska mål om att trygga betaltjänster i hela landet.
Ska våra kommuner ha möjlighet att fullgöra sitt ansvar måste det finnas en insikt om att verkligheten ser olika ut i landet.
Vi tycker att kunskapen om lands- och glesbygdens utmaningar är låg hos många centrala beslutsfattare. Flertalet beslut grundar sig på de behov som finns i urbana miljöer. Dessa beslut passar ofta illa när de ska tillämpas i hela Sverige.
Det är svårt att hitta en centralt placerad politiker som inte nickar instämmande när man påstår att Sverige behöver en levande landsbygd. Men att göra ”verkstad” av allt prat ser vi väldigt lite av.
Det behövs förutom ökad kunskap också ett politiskt mod och verklig vilja att ge visionen om en levande landsbygd ett reellt innehåll.
Ska kommunerna fortsatt ha ett huvudansvar för välfärden så krävs en annan syn på hur resurser ska fördelas. Likvärdig välfärd och service kräver kunskap och insikt om hur olika det faktiskt ser ut i Sverige.
Vår del av Sverige välkomnar människor från när och fjärran att dela det goda livet hos oss.