Vem ser våldet i de samkönade relationerna

Det är dags att vidga begreppet våld i nära relationer. Vi behöver inkludera våld i samkönade relationer.

46 procent av de homosexuella männen uppfattar utsatthet i sin nuvarande relation.

46 procent av de homosexuella männen uppfattar utsatthet i sin nuvarande relation.

Foto: Jessica Gow/TT

Debatt2020-06-16 12:17
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I coronapandemins fotspår får vi larm om att våldet i nära relationer ökar.

Det är någonting som såväl regeringen som oppositionen har uppmärksammat.

Josefine Malmqvist, riksdagsledamot och ordförande i Moderatkvinnorna, har presenterat viktiga politiska förslag som nu blir än mer aktuella och nödvändiga.

Moderaterna avsatte också i sin budget dubbelt så mycket pengar som regeringen för satsningar på kvinnojourer.

Under rådande situation är det viktigt att vi driver på satsningar för att skydda de som utsätts för våld och förtyck.

Inom Öppna Moderater (Moderaternas hbt-förbund) vill vi också synliggöra den grupp som lever i samkönade relationer.

Det finns inte någon aktuell och djupgående forskning i ämnet. Det skulle behövas för att gruppen inte ska bli bortglömd.

Vissa typer av problematik är unika för samkönade relationer.  Forskningen behövs framförallt för att lyfta problematiken för gruppen och för att synliggöra möjligheter till stöd och hjälp.

Det psykologiska våldet i samkönade relationer har komponenter som är specifika för gruppen.

Att leva i en samkönad relation kan innebära att individerna lämnat familj och vänner och saknar andra sociala sammanhang. Det kan också vara så att relationen är hemlig. Då blir relationen en maktfaktor i sig.

En undersökning från 2013 visar att 33 procent av lesbiska kvinnor och 46 procent av homosexuella män uppfattar utsatthet i sin nuvarande relation. Tio procent levde i en våldsrelation.

Undersökningen visar tydligt att endast ett fåtal polisanmälde det våld som skett i relationen.

Ytterst få har sökt hjälp hos en ideell eller professionell organisation.

I en kartläggning som Socialstyrelsen gjorde 2012 fann man att det då fanns ungefär 200 kvinnojourer och lika många skyddade boenden. Det finns skyddade boenden i så lite som hälften av landets kommuner.

De flesta boendena hittar man i storstadsregionerna. 71 procent av de skyddade boendena drivs i ideell regi. Åtta procent i drivs privat regi och endast 21 procent av kommunerna själva.

Bara 15 procent av alla boenden tar emot män.

Inget boende tar emot enbart män.

Så här kan det inte se ut. Det skydd som erbjuds våldsutsatta kvinnor är för litet. Det skydd som erbjuds alla andra är endast marginellt.

Det är dags att vidga begreppet våld i nära relationer. Vi behöver inkludera våld i samkönade relationer. För oavsett vem du lever med ska du ha samhällets stöd i att komma bort från våldsamma förhållanden.

Vi i Öppna Moderater är också på det klara med att socialtjänstlagen måste ses över,

Den ska fortsättningsvis omfatta alla, utan undantag.

Socialtjänstens viktiga ansvarsområde måste även kompletteras med de ekonomiska förutsättningar som behövs för att både kunna skapa och upprätthålla en verksamhet som ger det stöd och det skydd som alla har rätt till.