Västerbottens konkurrenskraft är beroende av EU

I Västerbotten har vi ett rikt näringsliv bestående av alla tänkbara branscher och olika storlekar på företag – allt från den gamla tillverkningsindustrin till service- och tjänsteföretag. Gemensamt för många av bolagen är handeln med andra länder inom och utanför EU.

”Det är uppenbart att EU-regleringar emellanåt blir för långtgående – även om gemensamma regler i sig är viktiga – och att EU-beslut ibland omfattar sådant som borde lämnas åt de nationella regeringarna.”

”Det är uppenbart att EU-regleringar emellanåt blir för långtgående – även om gemensamma regler i sig är viktiga – och att EU-beslut ibland omfattar sådant som borde lämnas åt de nationella regeringarna.”

Foto: Maria Björk Hummelgren

Debatt2024-05-09 04:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

I vårt land finns många av världens multinationella bolag – och faktum är att många av bolagen grundades här i Sverige. Detta beror inte på att vi har en enorm hemmamarknad, utan är resultatet av att vi varit duktiga på att handla med omvärlden. Ur näringslivets perspektiv är EU-medlemskapet mest synligt i vår utrikeshandel – närmare 70 procent av den sker med andra EU-länder. För många svenska företag är det en överlevnadsfråga att slippa tullar och andra handelshinder.

Få saker är viktigare för Sveriges välstånd än det svenska näringslivets internationella konkurrenskraft. Som medlem i EU stärker vi vår konkurrenskraft betydligt. Vi får tillgång till den inre marknaden och frihandelsavtal som vi inte hade kunnat förhandla fram på egen hand. Dessa avtal bidrar både till jobbskapande och utveckling av den lokala välfärden i Västerbotten.

Företagen i Västerbotten län exporterar varor och tjänster till EU för cirka 40 miljarder kronor. Det beräknas skapa drygt 20 000-23 000 jobb hos exporterande företag och deras underleverantörer. De anställdas inkomstskatter och arbetsgivaravgifter finansierar ytterligare cirka 6 000 jobb i den offentliga sektorn.

Den inre marknaden är hemmamarknaden för många både små och stora företag i Västerbotten, men trots att det har gått 30 år sedan den inre marknaden bildades återstår en rad hinder som försvårar för företag att investera och växa internationellt. Europeiska företag växer 40 procent långsammare än amerikanska och samma mönster gäller även för investeringarna, särskilt i digitalisering och framtida teknologier.

Det är uppenbart att EU-regleringar emellanåt blir för långtgående – även om gemensamma regler i sig är viktiga – och att EU-beslut ibland omfattar sådant som borde lämnas åt de nationella regeringarna. Svenska företag lever med sådana exempel varje dag. Det är viktigt att Sverige är på banan i dessa situationer, genom att påverka regelverken och avgränsa vilka frågor som ska regleras gemensamt.

I sommar är det val till Europaparlamentet. För att främja svensk arbetsmarknad och konkurrenskraft och de västerbottniska företagens framtida tillväxt så måste vi ha en inre marknad som fungerar och ett EU som fortsätter driva frihandel runtom i världen. Västerbotten konkurrenskraft är beroende av EU, handel och rättvisa spelregler anpassade för näringslivets framtid.