I coronakrisens fotspår är Sverige och Västerbotten i hög fart på väg in i en ny utanförskapskris.
Var åttonde vuxen lever på sociala ersättningar. Värst är situationen för utlandsfödda och unga. Många har svårt att komma in på arbetsmarknaden och riskerar därmed att fastna i utanförskap.
Utifrån data från Statistiska centralbyrån (SCB) kan utanförskapet i Västerbotten, mätt i helårsekvivalenter, beräknas till 19 622 personer. Det motsvarar 13 procent av alla invånare i arbetsför ålder.
Andelen är dock mindre än i riket. Där motsvarar utanförskapet 14 procent av befolkningen i arbetsför ålder.
Att så många står utanför arbetsmarknaden innebär en enorm samhällsekonomisk kostnad. Med hjälp av SCB:s simuleringsmodell Fasit har Svenskt näringsliv beräknat betydelsen för skattebetalarna och statskassan om dessa personer i stället skulle komma i arbete.
Den årliga nettovinsten för statskassan skulle uppgå till cirka 340 000 kronor per person. Den totala kostnaden för dagens utanförskap i Västerbotten motsvarar därmed drygt sju miljarder kronor per år. För hela Sverige uppgår kostnaden till drygt 270 miljarder kronor.
Även en mindre minskning av utanförskapet skulle få mycket stor betydelse. En 20-procentig minskning av utanförskapet i Västerbotten skulle till exempel sänka de offentliga utgifterna med 1,3 miljarder kronor per år.
Men utvecklingen går i stället åt fel håll.
Enligt Arbetsförmedlingen ökade antalet personer i Västerbotten som varit arbetslösa i sex–tolv månader med 51 procent under 2020. Även gruppen som varit arbetslösa längre än 12 månader har växt. Många av dem är utlandsfödda.
Sverige har under lång tid haft ett större arbetslöshetsgap mellan inrikes och utrikes födda än de flesta länder. På senare år har gapet ökat ytterligare. I december 2020 var arbetslöshetsgapet mellan inrikes och utrikes födda i Sverige 16 procentenheter. I Västerbotten är gapet något mindre, 14 procentenheter.
En annan grupp som tappat mark på ett oroväckande sätt är ungdomar, där många nu varit arbetslösa länge. Det senaste året ökade antalet unga i länet som varit arbetslösa i sex–tolv månader med 79 procent.
Det är väl dokumenterat att långa perioder av arbetslöshet i början av arbetslivet kan ha en mycket negativ påverkan på karriär- och löneutveckling längre fram. De ungdomar som varit arbetslösa under hela eller stora delar av pandemin får en dålig start på sitt vuxenliv och riskerar att senare fastna i utanförskap och sociala problem.