Antalet män som får sköldkörtelhormon utskrivet har ökat kraftigt i Västerbotten.
Men tyvärr är det inte säkert att de får rätt vård.
I dag ser kriterierna för diagnos och behandling olika ut beroende på var i landet man bor. Det är hög tid för ett nationellt vårdprogram och ett kvalitetsregister för hypotyreos.
I Västerbotten har antalet män som får behandling mot underfunktion i sköldkörteln, hypotyreos, ökat med 65 procent sedan 2006, enligt läkemedelsstatistik från Socialstyrelsen.
Även bland kvinnorna i länet ökade förskrivningen, med 35 procent under samma period.
Hypotyreos är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna i Sverige och behandlingen är oftast livslång.
Under 2019 fick nära en halv miljon svenskar behandling mot underfunktion i sköldkörteln.
Det är ungefär lika många som behandlas för diabetes.
Får de rätt vård?
I dag kan vi inte vara säkra på det. Men vi vet att kriterierna för diagnos och behandling i Region Västerbotten skiljer sig från andra regioner eftersom det saknas ett nationellt vårdprogram för hypotyreos.
Vi vet också att många av de drabbade inte mår bra, trots medicinering.
Eftersom det inte heller finns ett kvalitetsregister för uppföljning av patienter på gruppnivå saknas viktiga kunskaper om orsaker, behandlingsresultat, långtidseffekter och samsjuklighet.
Bristen av nationell samordning är förstås i första hand en stor nackdel för den som är sjuk.
Men det är också en nackdel för behandlande läkare eftersom det saknas tydliga och forskningsbaserade riktlinjer kring sköldkörtelsjukdom för optimal vård.
Vi i Sköldkörtelförbundet menar att det ligger både i de drabbades och i vårdens intresse att Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) skyndsamt tar fram ett nationellt vårdprogram och ett kvalitetsregister även för hypotyreos.
Först då kan vi få en mer jämlik vård och förbättra livskvaliteten för de tusentals kvinnor och män i Västerbotten som är drabbade.