Just nu pågår ett intensivt arbete med att minska personalkostnaderna i regionen. Framför allt är det inom Hälso- och sjukvårdsnämnden som de mest omfattande sparförslagen återfinns. Sammantaget handlar det om cirka 200 mkr. Det är inte ens hälften mot det underskott som nämnden beräknas att göra för 2025. Tyvärr kan vi oppositionspartier konstatera att det sparförslag som den rödgröna majoriteten lagt fram för sjukvården i regionen inte bara är otillräckligt utan även orealistiskt.
Under förevändningen att ta ekonomiskt ansvar har man presenterat ett förslag utan att ha haft dialog eller förankring i verksamheten eller med de fackliga organisationerna. Ett av förslagen riskerar att slå sönder vårdstrukturen, särskilt i Södra Lappland. Detta är ett tydligt uttryck för ett politiskt ledarskap som under årtionden skjutit svåra beslut framför sig men som man nu försöker kompensera för med ogenomtänkta nödlösningar.
Redan med den budget som antogs i november 2024 såg man varningstecknen. Den innehöll krav på nedskärningar om 450 miljoner kronor, varav 250 miljoner på personal, men helt utan plan för hur detta skulle genomföras. Det var ingen budget, utan snarare en servettskiss. Samtidigt lämnas centraladministrationen i stort sett orörd. Trots att kostnaderna för administrationen skulle minska med motsvarande 100 tjänster, och trots att det råder restriktivitet vid nyanställningar, ökade antalet anställda i regionen med 148. Det är obegripligt hur en majoritet som säger sig vilja värna vården samtidigt tillåter att resurser fortsatt binds upp i byråkrati. Västerbotten är redan det län i landet som minskat vårdplatserna mest. Från vårt håll prioriterar vi allianspartier fler öppna vårdplatser före en ökad centraladministration.
Nyligen kom regionens egen revision med allvarlig kritik där de slår ned på att regionen har misslyckats med att leda, samordna och kontrollera ekonomin på ett tillfredsställande sätt. De konstaterar att de åtgärder som beslutats för att minska underskottet ofta har varit ineffektiva, då de saknat tydlig analys, uppföljning och konkreta genomförandeplaner. Denna kritik är inte ny utan har påtalats under flertalet år.
Västerbotten befinner sig i en vårdkris som inte kan skyllas på omvärlden utan som är ett resultat av systematiskt politiskt misslyckande. Regionen behöver ett nytt ledarskap och en hållbar väg framåt utan kortsiktiga och skadliga effekter inom regionens kärnverksamhet, nämligen sjukvård.