Oppositionen som nu sitter i regeringen efter valet ifjol och den nya energiministern Ebba Busch i spetsen skyllde prisökningarna på den dåvarande statsministern Magdalena Andersson, de var inte Putin priser det var Magda-priser.
Inflation steg helt okontrollerat flera månader i rad. Riksbanken tvingades börja höja räntan. LO uppmanade alla sina förbund att dra sitt strå till stacken så att inte inflation fortsatte uppåt. Vilket man i avtalsrörelserna gjorde, fackförbunden höll tillbaka lönekraven för att inte påverka inflationen negativt. En vanlig löntagare backade till ungefär 2015 års löneutveckling.
Dessa prisökningar slår absolut hårdast mot de i samhället med lägst inkomster. Dessa familjer har tvingats göra stora förändringar och prioriteringar för att få den privata ekonomin att gå ihop.
Elintensiva företag som pappersbruk, bagerier, byggindustrin och så vidare fick panik. De tvingades att höja priserna flera gånger på rad.
Nu, ett år senare, så har vi ett helt annat läge. Vi har haft perioder med minuspriser på elen. Och nu i skrivande stund 2023-10-19 har det de senaste 30 dagarna kostat 3 öre kWh (före skatt och avgifter).
Så nu till min fråga, hur agerar Svenskt Näringsliv mot sina företag som bara höjer priserna när elen är dyr och inte gör något för att bidra till att sänka inflationen som arbetarna i förra avtalsrörelsen gjorde? Nu får även näringslivet ta och bidra med att kanske behöva sänka sina vinster. Och att svenskt näringsliv ”lugga” upp dom företag som höjt priserna bara för att alla andra gör det.
Det kan inte bara vara den lilla människan som ska ta ansvar medan de rika blir rikare.