Var du bor påverkar din vård i livets slutskede

Omkring 900 00 personer avlider varje år i Sverige. Nästan 73 000 av dessa behöver palliativ vård i någon form.


"Vi vill jämna ut skillnader mellan stad och land gällande hur vården ser ut i livets slutskede", säger Barbro Sjölander, ordförande Nätverket mot gynekologisk cancer.

"Vi vill jämna ut skillnader mellan stad och land gällande hur vården ser ut i livets slutskede", säger Barbro Sjölander, ordförande Nätverket mot gynekologisk cancer.

Foto: Anna Molander

Debatt2022-04-06 09:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Cancersjukdomar är den största diagnosgruppen, men oavsett sjukdom kan patientens situation i livets slutskede se mycket olika ut. 

Trots att såväl politiker som vårdgivare är eniga om vikten av god palliativ vård är resurserna mycket ojämnt fördelad över landet. Det finns även oacceptabla skillnader mellan olika regioner, vårdformer och diagnosgrupper.

Vi i Nätverket mot gynekologisk cancer vet hur viktig den palliativa vården är för både patienter och anhöriga. 

När det gäller de gynekologiska cancersjukdomarna skiljer sig både prognos och överlevnad betydligt. Äggstockscancer är den gynekologiska cancerdiagnos som har dystrast prognos, och omkring 50 procent av de drabbade avlider inom fem år. 

Många av de kvinnor som insjuknar i äggstockscancer kommer att behöva palliativ vård. 

Socialstyrelsen har utlyst att palliativ vård är ett specialistområde som spänner över många olika diagnoser och vårdformer. Där syftet är att möta behov såväl hos den enskilda människan som hos närstående. 

Med den utveckling vi ser i flera regioner idag anser vi att det är nödvändigt för ansvariga politiker och vårdgivare att uppdatera sina kunskaper om palliativ vård.

Många regioner erbjuder väl fungerande och individanpassad palliativ vård i hemmet, genom avancerad sjukvård i hemmet med god kunskap och erfarenhet av palliativ vård. 

Patienterna i dessa regioner upplever större trygghet och lever längre när de får rätt behandling för sina symtom tillsammans med stöd av erfarna vårdteam. 

Patienter som får en god palliativ vård behöver inte heller uppsöka sjukhus i samma utsträckning som patienter som vårdas på annat sätt.

Det finns stora regionala skillnader. För dessvärre ser det inte lika bra ut i alla delar av landet. Ofta hänvisas döende patienter till vård långt ifrån sin hemort och sina närstående. 

I sitt redan utsatta läge behöver patienten möta ny vårdpersonal utan kunskap om deras specifika situation. Upparbetade vårdrelationer och det viktiga närståendeperspektivet riskerar att tappas bort. 

Vi anser att specialiserad palliativ vård i hemmet, tillgång till palliativ konsultation tillsammans med specialiserad palliativ vård på sjukhus eller hospice, är tre grundläggande vårdformer som måste finnas samtidigt för att vi ska kunna erbjuda våra svårast sjuka en jämlik och värdig palliativ vård.


Barbro Sjölander, ordförande Nätverket mot gynekologisk cancer