Maten vi äter ställer till med stora problem.
Både för miljön och för hälsan.
En omställning till mindre rött kött och mer vegetabilier poängteras av allt fler. Någonting som också förespråkas i EU:s nya matpolitik ”Farm to Fork”.
Utvecklingen har börjat. Men konsumenten kan inte bära hela ansvaret. Det krävs tydliga och kraftfulla politiska initiativ.
Sedan 1990-talet har vi sett en starkt ökande köttkonsumtion. 2016 låg den på 87,7 kilo per person och år.
Billiga importvaror och hård marknadsföring har bidragit till den utvecklingen.
Men trenden verkar ha avstannat.
Kanske handlar det om en ökad medvetenhet kring hur köttproduktionen påverkar klimatet? Kanske var det den torra sommaren 2018 som gjorde att vi genom brandröken kunde se facit på hur ett varmare klimat kan drabba oss?
Men den minskning vi sett hittills räcker inte. Livsmedelsverket rekommenderar maximalt 500 gram rött kött per vecka, alltså inte mer än 26 kilo per person och år. Av dessa bör endast en liten del vara charkprodukter.
Enligt Världshälsoorganisationen WHO finns det ett tydligt samband mellan processat kött och ökad risk för cancer.
Samtidigt som många äter för mycket animaliska produkter äter vi i Sverige alltför lite frukt och grönsaker. Bara en av tio unga får i sig den mängd som är bra för hälsan.
Det är tydligt att vi behöver ett kostskifte, för planeten såväl som för hälsan.
Men hur når vi dit?
Som enskild konsument kan du göra en del om du har kunskapen och resurserna. I undersökningar kan man se att unga med högutbildade föräldrar har mer hälsosamma matvanor än de med lågutbildade.
Det måste vara lätt att göra rätt. Det måste även bli lättare för enskilda konsumenter att välja rätt vegoprodukt.
Även här finns livsmedel som inte klarar av kraven på hållbarhet.
För jämlika möjligheter behövs det därför politiska insatser som ger bättre förutsättningar för alla.
Organisationen Sveriges konsumenter föreslår att politiken börjar här:
- Receptet finns, använd dem
Livsmedelsverkets kostrekommendationer visar vägen till hållbara, hälsosamma matvanor. Sätt etappmål för hur de kan följas på befolkningsnivå.
- Börja från början, i skolan
Ämnet hem- och konsumentkunskap måste få långt mer utrymme än i dagens skolplan.
Skollunchen kan utnyttjas som en central och viktig pedagogisk del. På så sätt ges framtidens konsumenter kunskap om hälsosam och hållbar mat och hur den ska tillagas.
Hållbar produktion och hållbar konsumtion hänger ihop. Politiken måste gynna en utveckling av hållbara vegetabiliska proteinkällor och öka produktionen av frukt och grönt Sverige.
Den animalieproduktion som gynnas ska ha positiva effekter på miljö, klimat, biologisk mångfald och djurvälfärd; produktion från betande djur, ekologiskt kött eller naturbeteskött.
Att ge större utrymme på tallriken för grönsaker och hållbara alternativa proteinkällor är en vinst. För klimatet, för folkhälsan och även för plånboken.
Men även om konsumenten kan göra bra val så är det politiken och företagen som måste agera för den stora omställningen. Den kan inte ligga på konsumentens axlar.