Vanligt folk har fått stå tillbaka

Vi vet alla att ojämlikhet skadar samhället. Tilliten och sammanhållningen minskar. Ojämlikhet försämrar folkhälsan, ger högre kriminalitet och en sämre ekonomisk utveckling.

”Den genomsnittliga inkomsten i den svenska makteliten motsvarar 22,1 industriarbetarlöner före skatt.”

”Den genomsnittliga inkomsten i den svenska makteliten motsvarar 22,1 industriarbetarlöner före skatt.”

Foto: Janerik Henriksson/TT

Debatt2023-03-06 07:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Ojämlikhet drabbar alltså inte bara dem som har det allra sämst. Det drabbar alla.

LO har sedan 1950 undersökt utvecklingen av inkomstskillnaderna mellan makteliten – en grupp bestående av 200 positioner med mest makt att påverka samhällsutvecklingen – och en vanlig industriarbetare. Vi har samlat in uppgifter från Skatteverket om denna elits löner men också inkomster från sidouppdrag och kapitalinkomster. I vår nya rapport Makteliten – skillnaderna eskalerar visar vi att skillnaderna är större än någonsin tidigare under perioden.

En heltidsarbetande industriarbetare tjänar ungefär 33 000 kronor i månaden. Den genomsnittliga inkomsten i den svenska makteliten motsvarar 22,1 industriarbetarlöner före skatt. Och inkomsten för en vd på ett av Sveriges 50 största företag motsvarar 69,3 industriarbetarlöner.

Så här har det inte alltid varit.

1980 var skillnaden i inkomster som minst. Storbolagsdirektörernas genomsnittliga inkomst motsvarade då nio industriarbetarlöner.

Bara under de senaste två åren i undersökningen har skillnaden ökat från 60 industriarbetarlöner till 69 industriarbetarlöner. Samtidigt som Sveriges arbetare tog ansvar och höll vårt samhälle på benen under pandemin ökade alltså inkomstgapet mellan näringslivseliten och vanliga arbetare stort.

De rika har blivit rikare. Medan vanligt folk har fått stå tillbaka. I årets avtalsrörelse ställer vi höga lönekrav; de högsta på 25 år. För trots hårda tider med pandemi, energikris och en inflation på nivåer vi inte sett på lång tid har vinsterna och lönsamheten i näringslivet under de senaste åren ökat till rekordhöga nivåer.

Avtalskraven är höga, men ansvarsfulla. De siktar på långsiktiga reallöneökningar. Vi vill undvika att lönerna ökar inflationen. Då blir löneökningarna värdelösa. Därför ställer vi inte krav på löneökningar som fullt ut kompenserar för inflationen. Men vi förväntar oss att politikerna och näringslivet också agerar ansvarsfullt.

Eliten kan inte fortsätta dra ifrån. Vårt samhälle kan inte tillåtas rivas isär ännu mer. Det får vara slut på skyhöga löneökningar och bonusregn till direktörer och chefer. Det är också hög tid för en mer rättvis beskattning där det faktiskt lönar sig bättre att arbeta än att leva på avkastningen på ärvda miljoner. 

Så klarar vi krisen tillsammans och så minskar vi klyftorna i Sverige.