Våren är här.
Dagarna blir allt längre.
Men lika säkert som att snön smälter om våren förvandlas många av landsbygdens vägar till lervälling med gropar och gupp när tjälen släpper sitt grepp.
På senare år har anslagen för att tjälsäkra vägnätet minskat kraftigt med förödande konsekvenser för näringsliv och boende på landsbygden. I stället för att rusta upp och underhålla stängs vägsträckor av för tung trafik samtidigt som hastigheterna sänks.
Mot bakgrund av de stora investeringsprojekt som pågår i norra Sverige, ett förändrat klimat med mer nederbörd och kortare vintrar och ett eftersatt underhållsbehov av vägnätet behöver anslagen för bärighet och tjälsäkring öka.
För skogsnäringen har nedsättningarna av vägarnas bärighet under vår och försommar, tillsammans med den strikta hanteringen av vägdispenser, gjort situationen ohållbar.
Vissa vägar kan stängas av för tung trafik i upp till fyra månader om året samtidigt som skogsnäringens dispensansökningar systematiskt avslås av de entreprenörer som upphandlats av Trafikverket med ansvarar för drift och underhåll av vägarna.
Agerandet har fått allvarliga konsekvenser för skogsindustrin som är beroende av ett jämt virkesflöde till sina industrier.
Trafikverket Region Nord har jobbat systematiskt för att öppna vägnätet för bärighetsklass 4 och satsar stora resurser på att bygga bort flaskhalsar genom att förstärka broar. Det välkomnar vi på Norra Skog.
Men samtidigt har anslagen för bärighetsåtgärder och vägar minskat dramatiskt sedan 2018.
Trafikverket har nyligen presenterat inriktningsunderlaget för infrastruktursatsningar 2022–2033/2037. Regeringen lägger på fredag fram en infrastrukturproposition med ekonomiska ramar.
Enbart kostnaden för det eftersatta underhållet av vägarna beräknas av Trafikverket uppgå till 23 miljarder kronor.
Trenden är att vägnätet i allt högre grad inte uppfyller Trafikverkets underhållsstandard. Med sjunkande standard försämras trafiksäkerheten, vilket leder till sänkta genomsnittshastigheter, vilket drabbar boende på landsbygden och medför negativa samhällsekonomiska effekter i form av bland annat längre restider.
Nu är det viktigt att riksdag och regering beslutar om rejält ökade anslag för att tjälsäkra och höja bärigheten på de norrländska vägarna.
Näringslivet och boende på landsbygden måste kunna använda vägarna året om.