Våga prioritera folkhögskolorna

Västerbottens regionala styre svälter ut de icke-offentligt ägda folkhögskolorna. Bidragsmodellen för den svenska folkhögskolan bygger på regional medfinansiering. Närmare bestämt ska en fjärdedel medfinansieras av den region där folkhögskolan har sitt säte.

Debattörerna ber regionpolitikerna att inte låta snålheten bedra visheten rörande folkhögskolorna.

Debattörerna ber regionpolitikerna att inte låta snålheten bedra visheten rörande folkhögskolorna.

Foto: Foto: Hans Berggren.

Debatt2023-01-05 09:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

De allra flesta regioner följer denna överenskommelse och Region Västerbotten gör det också när det gäller det så kallade mobilitetsstödet, när västerbottningar väljer att studera i andra län. På hemmaplan har dock inte regionen höjt det inomregionala stödet på 25 år (borträknat momskompensation som infördes förra året och som fullt ut kompenseras av staten).

Länets folkhögskolor bidrar till att många unga människor flyttar till Västerbotten och bor på skolornas internat, att människor i varierande åldrar får en yrkesutbildning inom en mängd branscher från omsorgsyrken till yrkesförare. Vidare ges lågutbildade möjlighet att via folkhögskolans allmänna kurs gå vidare mot högre studier genom möjligheten till gymnasiekompetens. Till detta kommer kulturutbildningar och sist men inte minst en stark demokratifostran som idag är viktigare än någonsin.

Inför valet lovade Socialdemokraterna i Västerbotten med regionrådet i spetsen att följa den centralt ingångna överenskommelsen med SKR angående stödet till de icke-offentligt ägda folkhögskolorna. Därmed skulle regionen medfinansiera en fjärdedel i enlighet med den bidragsmodell som är nationellt gällande. Men i december kom beskedet: inga uppräkningar till de icke-offentligt ägda skolorna.

Det finns andra utgifter som ska prioriteras är argumentet. Det är beklagligt att regionen inte ser folkhögskolan som ett inkomstbringande verktyg som bidrar till inflyttning och regional utveckling. Varje satsad krona på folkhögskolan är en investering som återbetalar sig, enligt de olika studier som finns kring folkhögskolans pay-off effekt.

I ekonomiskt tuffa tider är det framför allt vuxenutbildning som ska värnas och stärkas. Detta vet de flesta som sysslar med samhällets ekonomi, men tydligen saknas den insikten hos den styrande majoriteten i Västerbotten.

I den omställning som nu sker mot arbetsmarknad på flera av länets folkhögskolor blir den direkta nyttoeffekten än mer tydlig. Folkhögskolan är en samhällsbärande kraft som med stor flexibilitet kan möta samhällets utmaningar. Snälla regionpolitiker: Bind inte ihop munnen på oxen som tröskar och låt inte snålheten bedra visheten.