När den akuta fasen av coronapandemin mildrats måste vi på allvar ta tag i den andra stora krisen som mänskligheten står inför – det globala klimathotet.
Alla verksamheters positiva eller negativa klimatpåverkan måste vägas in i framtida beslut. Det gäller inte minst beslut om vindkraft, som spelar en avgörande roll i omställningen till ett elektrifierat och fossilfritt samhälle.
Svenska folket prioriterar klimatkrisen. Sju av tio vill enligt en ny Sifo-undersökning att vindkraftens klimatnytta ska vägas in vid beslut om vindkraft ska tillåtas eller inte. Dessutom är sju av riksdagspartierna positiva till förslaget.
Men i dag är det inte så. I en ny rapport från nätverket ”Vindkraftens klimatnytta” framgår att Mark- och miljööverdomstolen inte nämnde vindkraftens klimatnytta i ett enda domskäl i 51 relevanta vindkraftsdomar sedan 2016.
Inte heller regeringen har specifikt nämnt klimatnyttan i de vindkraftsbeslut som granskats.
Energimyndigheten och Naturvårdsverket utvecklar nu en strategi för att skapa förutsättningar för att öka vindkraftsproduktionen från dagens 20 TWh till 100 TWh vindkraft 2040.
Våra beräkningar visar att det kan minska klimatutsläppen med 48 miljoner ton. Det är nästan lika mycket som Sveriges samlade territoriella utsläpp under 2018.
Tack vare den tekniska utvecklingen kommer det dessutom inte att behövas fler vindkraftverk än i dag.
På kort sikt ser det bra ut för vindkraften. Utbyggnadstakten är hög. Svensk Vindenergis prognos är att vindkraften mer än fördubblas – till 44 TWh 2023. Men därefter är mycket osäkert.
Den samlade bilden är att det startas för få nya projekt eftersom det är svårt att hitta bra lägen där det bedöms troligt att tillstånd kommer att beviljas. Alltför ofta får vindkraften stå tillbaka för andra intressen.
Genom att väga in vindkraftens stora klimatnytta i miljöprövningen när Västerbottens kommuner fattar beslut om vindkraft kan utbyggnaden fortsätta.
Samtidigt bör fastighetsskatten på vindkraftverk överföras till kommunerna så att de får större del av den ekonomiska nyttan. Då kan vi möta klimatkrisen samtidigt som det skapas välbehövliga arbetstillfällen och ökade skatteintäkter i den lågkonjunktur som väntas följa av coronapandemin.