Vad är världens demokratier villiga att försvara?

Det Putin och Ryssland angripit är långt mer än Ukraina.

Det är uppenbart att vare sig diplomati, fördömanden eller de omfattande ekonomiska sanktioner, som större delen av världen infört mot Ryssland och kriget, påverkar Putin.

Det är uppenbart att vare sig diplomati, fördömanden eller de omfattande ekonomiska sanktioner, som större delen av världen infört mot Ryssland och kriget, påverkar Putin.

Foto: Justin Tang

Debatt2022-03-09 17:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Anfallen mot Ukraina är ett arrogansens och maktfullkomlighetens grundskott. 

För det Putin och Ryssland angripit är långt mer än Ukraina. Anfallet är ett arrogansens och maktfullkomlighetens grundskott mot såväl FN - stadgan som internationell rätt. 

En ödesfråga för framtiden är nu om världens demokratier står beredda att gemensamt ta till vapen mot Putin. För att värna vår på lag byggda världsordning.

Det är uppenbart att vare sig diplomati, fördömanden eller de omfattande ekonomiska sanktioner, som större delen av världen infört mot Ryssland och kriget, påverkar Putin. 

Inte heller starka fördömanden om att invasionen är ett övergrepp som strider mot folkrätten. Hans beslut att sätta i gång och att fortsätta ett krig som han vet saknar legitimitet står fast. 

Med sitt beslut att strunta i vad internationell rätt stipulerar om alla folks självbestämmande och förbudet att bruka våld har Putin och Ryssland passerat den röda linjen för umgänget mellan världens länder. 

Med anfallet på Ukraina har han visat att Ryssland ställt sig över folkrätten. Med invasionsarméns bombningar och raketanfall riktade mot bostadsområden och sjukhus har han visat att han sanktionerat att det från rysk sida begås allvarliga och systematiska krigsbrott.

För världen lämnar Putins agerande nu fältet fritt att reagera på detta. Det är därmed rätt och möjligt att, utan några juridiska hinder och helt enligt FN stadgan och internationella rätt, att göra som Sverige, och en del andra länder, nämligen att leverera vapen till Ukraina för dess självförsvar. 

Det skulle, också enligt internationell rätt, vara möjligt för Nato, EU eller ett enskilt land att nu sätta in flyg för att stoppa ryskt stridsflyg i ukrainskt luftrum. Lagen ger också rätt att med marktrupper bistå Ukraina mot den ryska aggressionen.

Det kriget i Ukraina handlar om är inte längre enbart en fråga om vad som sker i ett land.Det är ytterst ett krig om vår på lag byggda världsordning. 

Om den ryska invasionen får fortsätta utan någon militär motreaktion, och Ukraina tillåts hamna under ryskt styre, har FN i New York tappat sin legitimitet. Just detta som skapades efter andra världskriget och nazisternas övergrepp när världens länder gemensamt skapade internationella lagar om krig och brott mot mänskligheten. 

Allt detta kan inte tillåtas bli överspelade av en auktoritär ledares aggression mot en demokrati. Att Putin i sin roll som president för Ryssland visat så öppet förakt för internationell rätt tar inte bort faktum. 

Även Ryssland lyder under den Internationella brottmålsdomstolen. Där har domstolens åklagare makten att börja samla bevis och utreda. Om rättens domare så godkänner bevisen även gå till åtal. Där har världen en samlad möjlighet att beivra brotten. 

Visa att den på lag och internationellt gällande avtal byggda världsordningen ska och måste fortsätta att gälla. Det arbetet måste påbörjas nu. Oavsett utgången i kriget.

Robert Björkenwall, frilansjournalist och utredare

Jaan Ungerson, diplomerad omvärlsanalytiker