Fördomar är svåra att komma åt.
Kanske allra mest de hos sig själv.
Det är enkelt att dra förhastade slutsatser när saker känns självklara, när det känns som att man redan vet.
Utanför våra matvarubutiker sitter människor som lever i en utsatt situation. Ingen borde behöva tigga om hjälp för sig själv och sin familj.
Men de flesta av oss vet väldigt lite om människorna som sitter där.
Som socialdemokrat är det min fasta övertygelse att alla har förmågan att bidra. Inte bara till sig själv och sina närmaste, utan till hela samhället.
Med rätt förutsättningar kan alla bli en del av ett solidariskt samhälle. Ett samhälle där vi med strävan mot samma mål successivt kan skapa ett bättre liv för oss alla, generation efter generation.
De EU-migranter som befinner sig i vår kommun står långt ifrån den ordinarie arbetsmarknaden i Skellefteå.
Vi vet inte vilket stöd de fått i sina liv. Men det har uppenbarligen inte räckt till.
Vi vet heller inte om dessa individer är arbetssökande med uppehållsrätt i kommunen, eller om de saknar uppehållsrätt.
Vi vet inte, för vi har inte frågat.
Nog finns det individer och organisationer som tagit sig tid att prata med EU-migranterna.
Hört deras historier, lärt känna dem och kanske veta vilka de är, vad de heter, varför de kommit till Skellefteå och vad de skulle kunna bidra med nu när de är här.
Men som kommun vet vi inte. Det borde vi göra.
Jag har därför skrivit en motion, ställd till kommunfullmäktige i Skellefteå, som syftar till att enheten för arbetsmarknad ska utreda vilket behov av stöd som finns i den här gruppen, och vilken rätt till stöd de faktiskt har.
Inte ens det kan vi med säkerhet säga i dagsläget.
Kanske det stöd som behövs inte finns hos oss i kommunen, kanske är ansvaret inte ens vårt. Men låt oss då se till att klargöra det. Innan vi bestämmer att det är så.
Jag vill också tydliggöra att det finns en hel del delar av samhället som inte tar sitt ansvar för den här gruppen, för EU-migranterna.
Migrationsverket, länsstyrelsen och polisen delar på ansvaret att utvisa den som inte bedöms ha uppehållsrätt i kommunen. Det ansvaret bör dessa myndigheter ta.
Den fria rörligheten för medborgare inom EU ger oss möjligheter, men om den ska fungera finns också skyldigheter.
Om inte ger vi inte människor förutsättningar för att bidra med alla sina förmågor.
Vilket vi bör göra, för hela samhällets skull.