Det är viktigt att nyansera diskussionen så att den inte leder till ökad oro för att bli pensionär.
Därför lanserar Collectum begreppet ”utgiftstappet”.
När vi jämförde utgifterna för en yrkesverksam 40-årig tvåbarnsförälder, som tillsammans med den andra föräldern försörjer två barn, med en 66-årig pensionär visade det sig att pensionärens utgifter är cirka 10 000 kronor lägre per månad.
För ett sammanboende par kan det handla om det dubbla – alltså upp till 20 000 kronor lägre utgifter per månad.
De flesta pensionärer får lägre utgifter eftersom de inte har barn som bor hemma och ska försörjas. Pensionärer har också betalat av eventuella studielån och har i många fall lägre utgifter för såväl boende som livsmedel.
När Statistiska centralbyrån (SCB) och Alecta analyserade inkomsterna för tre miljoner svenskar – mellan 55 och 85 år – visade det sig att var fjärde svensk får det ekonomiskt bättre när de går i pension. Dessutom har dagens 66-åring 72 000 kronor mer i årlig inkomst – omräknat i dagens penningvärde – jämfört med en 66-åring för tolv år sedan.
En förklaring är att pensionssystemets grundskydd – som garantipension och bostadstillägg – ger ett skydd som lyfter inkomsten för dem som haft de allra lägsta inkomsterna tidigare i livet. En annan förklaring är att nio av tio svenskar har tjänstepension.
Med tjänstepension kan den totala pensionen motsvara upp till två tredjedelar av den tidigare inkomsten.
Den som helt saknar tjänstepension får ofta mindre än halva lönen i pension.
Att den som slutar jobba får en lägre inkomst är ett faktum – och kanske är det också helt rimligt?
Samtidigt gör utgiftstappet att kostnaderna blir lägre.
Sammantaget ger det inte någon väsentligt lägre levnadsstandard för de flesta. Det är viktigt att det också framgår i debatten.
Det gynnar ingen att prata om de flesta pensionärer som ”fattigpensionärer”, eftersom det inte är representativt för pensionärer som grupp. Det riskerar bara att spä på en oro inför pensionen som för de allra flesta blivande pensionärer är obefogad.