Ge rejäl ersättning när kommuner möjliggör ny vindkraft

Klimatomställningen av industrin kräver kraftigt ökad elproduktion. Men många projekt stoppas. Regeringen och riksdagspartierna behöver se till att kommunerna i Västerbotten får bättre ersättning för ny elproduktion.

Debatt 9 juni 2022 07:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Kriget i Ukraina och klimatomställningen innebär att vi snabbt måste minska beroendet av rysk gas och olja. Därför behöver vi bygga mycket ny elproduktion. 

Grön och billig el ger dessutom svenska företag konkurrensfördelar. Vind- och solkraft kan snabbt öka för att möta behoven, men det förutsätter en rimlig och rättvis ersättning till de kommuner som bidrar.

Under 2021 stoppades 78 procent av alla planerade vindkraftverk av kommuners veto. Vindkraft, precis som all energiproduktion, möts ofta av starka känslor. Vi som bygger vindparker har därför ett stort ansvar att samråda med närboende. 

Men för många kommuner har inte vindkraftens nytta varit tillräckligt tydlig.

För att klara vårt framtida energibehov har Energimyndigheten och Naturvårdsverket fördelat utbyggnadsbehovet av vindkraft över Sverige. Enligt myndigheterna behöver Sveriges landbaserade vindkraft byggas ut med 80 TWh, motsvarande cirka 70 procent av dagens elanvändning.

Regeringen har tillsatt en utredning för hur kommunernas incitament ska stärkas. Det är bra, men det behövs snabba besked om utbygganden av vindkraften ska kunna fortsätta i den takt som krävs. Vi har tre förslag:

1. Kommunerna bör få fastighetsskatten. Om fastighetsskatten gick till kommunerna i stället för till staten skulle den utbyggda vindkraften samlat ge kommunerna i Västerbotten ytterligare 46 miljoner kronor per år i skatteintäkter under de första sju åren, därefter sjunker intäkterna successivt.

2. Reglera bygdemedlen. De bygdemedel som vindraftsaktörer betalar för att stötta lokalsamhället är i dag helt oreglerade. Det behövs gemensamma spelregler som skapar förutsägbarhet och långsiktighet.

3. Inför planeringsstöd. Över 200 kommuner utnyttjade det stöd som fanns 2007–2012 för arbetet med översiktsplaner. Det finns ingen anledning att vänta in utredningen här, planeringsstödet bör återinföras så att kommunerna får bättre förutsättningar att fatta välgrundade beslut om vindkraft. 

Sveriges står inför en väldig samhällsomställning där vindkraften spelar en central roll. Industrin behöver elen snabbt och klimatomställningen har ingen tid att förlora.

Roland Flaig, vd för RWE Renewables Sweden AB


 
 
 
 
 
 

Ämnen du kan följa
Läs mer!

Insändare: "Från Överkalix och Pajala i norr och till sydkusten i söder kämpar folk mot förödelsen av närmiljön"

"Från Överkalix och Pajala i norr och till sydkusten i söder kämpar folk mot förödelsen av närmiljön"

Familjeföretaget ställer om – här byggs de första vätgasmackarna: "Blev applåder i fikarummet"

Redan till våren ska de två första tankstationerna för vätgas vara i drift. I en stor intervju berättar bränslebolaget Skoogs delägare Roland Skoog om familjeföretagets omställningsresa och varför han är övertygad om att vätgasen är framtiden, trots att marknaden i dag är obefintlig.

Familjeföretaget ställer om – här byggs de första vätgasmackarna: "Blev applåder i fikarummet"

Blockaden i Markbygden hävd • Arbetsledaren sågar storchefens kommentar: "De kommer hit och hittar på egna regler"

Blockaden i Markbygden hävd • Arbetsledaren sågar storchefens kommentar: "De kommer hit och hittar på egna regler"

LKAB om energiförsörjningen – utesluter inte kärnkraft och investeringar i vindkraft: "Bilden kan förändras"

Att säkra energiförsörjningen är en av LKAB:s mest kritiska framtidsfrågor. Gruvbolagets huvudstrategi är att köpa förnyelsebar el, men LKAB utesluter varken egna investeringar i vindkraft eller att nyttja el producerad från kärnkraft.

LKAB om energiförsörjningen – utesluter inte kärnkraft och investeringar i vindkraft: "Bilden kan förändras"

Insändare: Ska Norrland än en gång bli plundrad?

Ska Norrland än en gång bli plundrad?
Visa fler