85 procent anser att det är mycket eller ganska troligt att Sverige kommer att få uppleva ett varmare klimat i framtiden.
Men bara 30 procent anser sig ha stora möjligheter att anpassa bostaden till ett varmare klimat.
Nu måste den oron bemötas.
Oron över ett förändrat klimat är befogad. I vår del av världen stiger temperaturen ungefär dubbelt så snabbt som det globala snittet. Vi måste inse att värmeböljorna ser ut att bli kraftfullare.
Därför måste vi anpassa våra städer och vårt boende till ett förändrat klimat.
Eftersom vi tillbringar uppemot 90 procent av vår tid inomhus, främst i våra bostäder, är det bekymmersamt att 48 procent inte anser att deras bostad är anpassad för att ge en acceptabel inomhustemperatur under en värmebölja.
Våra bostäder är utformade för att skydda mot kyla snarare än mot hetta.
I tider av snabba klimatförändringar är det viktigt att kunna anpassa sitt boende till hetare somrar.
Men enbart fyra procent anser sig ha mycket stora möjligheter till detta. 26 procent anser sig ha ganska stora möjligheter medan 58 procent anser sig ha ganska eller mycket små möjligheter. Åtta procent anger att de inte har några möjligheter alls, allt enligt en färsk opinionsundersökning från Novus.
Ju lägre inkomst, desto sämre möjlighet att anpassa sitt boende till framtida värmeböljor.
Minst inflytande över sin egen situation har de som bor i hyresrätt, de som bor i andrahand och de i äldreboende. De äldre drabbas därmed trippelt eftersom de också är mer känsliga mot högre temperaturer och tillbringar en större del av sin tid inomhus.
Samtidigt är dessa grupper de samhället lättast kan hjälpa. Hyresrätter ägs och förvaltas av allmännyttan, ofta i kommunal regi. Äldreboenden är kommunala eller kommunalt upphandlade och många nya behöver byggas med goda möjligheter till att göra rätt från början.
Swecos Urban Insight-rapport ”Building resilience: being young and getting old in a hotter Europe” visar att en anpassning av våra bostäder till ett varmare klimat kan ske med redan kända lösningar.
Det kan även ske i befintligt bestånd till rimlig kostnad.
Att anpassa sig till ett förändrat klimat kan verka vara ett misslyckande; vi ska ju hejda klimatförändringarna.
Den bistra sanningen är dock att varken de svenska eller världens långsiktiga utsläppsminskningar är i takt med vare sig vår egen klimatlag eller det globala Parisavtalets krav.
Utsläppsminskningarna måste ta fart.
Men kommuner och riksdag har också ett starkt mandat att anpassa vårt boende till ett varmare klimat.