Sveriges småföretag behöver en ny politik

Före coronakrisen fanns det 350 000 aktiva små och medelstora företag i Sverige. I dag finns det 22 700 färre.

Näringspolitiken behöver läggas om så att företagandet kan lyfta. Det gäller särskilt i de glesbefolkade kommunerna, skriver bland andra Mattias Andersson, näringspolitiskt ansvarig Småföretagarnas riksförbund.

Näringspolitiken behöver läggas om så att företagandet kan lyfta. Det gäller särskilt i de glesbefolkade kommunerna, skriver bland andra Mattias Andersson, näringspolitiskt ansvarig Småföretagarnas riksförbund.

Foto: Fredrik Sandberg/TT Nyhetsbyrån

Debatt2021-06-07 05:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Flera tecken tyder på en negativ utveckling för svenska företag.

De första syns i Småföretagarnas riksförbunds undersökningar av antalet aktiva företagare med fast arbetsplats.

Före coronakrisen fanns det 350 000 aktiva små och medelstora företag i Sverige. I dag finns det 22 700 färre.

Coronakrisen har medfört en stor utslagning av aktiva företag.

Detta är oroväckande eftersom arbetslösheten är lägre och sysselsättningen högre hos de kommuner som har en högre andel aktiva företagare. En procent högre andel företagsamma i befolkningen i åldern 20–79 år korrelerar mot knappt 1,5 procent lägre arbetslöshet.

Även en liten minskning av koncentrationen av aktiva små och medelstora företag kan leda till en stor ökning av arbetslösheten. Framför allt bland utrikesfödda.

Det andra oroväckande tecknet är att en stor andel av företagarna passerat pensionsåldern, samtidigt som få unga blir företagare.

I Västsverige är en tredjedel av företagarna 65 år eller äldre. I Småland, Norra Mellansverige Gävleborgs och Mellersta Norrland är andelen 40 procent.

De företag som slogs ut i storstäderna under coronakrisen kommer sannolikt att ersättas av nya verksamheter. Möjligheterna är många i storstaden. Men de kommuner som är glesbefolkade och har en tradition av industri riskerar att få det betydligt svårare.

Vi vet att det finns ett massivt intresse från omvärlden att investera i en grön industriell förnyelse med nya gruvor, ny tillverkning och nya serverhallar. Men bristen på konstruktiv näringspolitik förhindrar utvecklingen.

Byråkratin sätter stopp för företagandets utveckling runtom i Sverige. Många verksamheter får vänta i månader och år på tillstånd. De svenska företagarna beskattas och regleras hårdare än i omvärlden.

Näringspolitiken behöver läggas om så att företagandet kan lyftas. Det gäller i hela Sverige, särskilt i de glesbefolkade kommunerna.

Politiken har länge blundat för behovet av bättre villkor för de små och medelstora företagen. Om inte småföretagens villkor stärks befarar vi att en hög nivå av arbetslöshet biter sig fast, framför allt i de mindre tätbefolkade delarna av landet.