Sveriges skolledare behöver också semester

En stor andel av Sveriges skolledare kommer att tvingas avbryta sina semestrar för att hantera akuta rekryteringsbehov.

Västerbottens skolledare står inför utmaningen att se till att eleverna möts av behöriga lärare efter sommarlovet.

Västerbottens skolledare står inför utmaningen att se till att eleverna möts av behöriga lärare efter sommarlovet.

Foto: Jessica Gow/TT Nyhetsbyrån

Debatt2021-07-17 14:21
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Många i vårt land njuter just nu av en välbehövlig semester.

Inte minst personalen i skolor och i förskolor.

Tyvärr gäller ledigheten inte alla. En stor andel av Sveriges skolledare kommer att tvingas avbryta sina semestrar för att hantera akuta rekryteringsbehov. Förra sommaren gällde det så många som fyra av tio skolledare i grundskolan. Allt talar för att det ser lika illa ut i år.

Närmare tre av tio svenska lärare saknar behörighet i det ämne som de undervisar i.

I Skellefteå ligger lärarbehörigheten i grundskolan på 81 procent. Det är en starkare siffra än i riket, men Västerbottens skolledare står ändå inför en utmaning – att se till att eleverna möts av behöriga lärare efter sommarlovet.

I grunden handlar lärarbristen om att Sveriges lärare måste få konkurrenskraftiga löner och en rimlig arbetsbelastning. Det finns inga genvägar. Men för skolledarna är lärarbristen ett problem att hantera här och nu.

Samtidigt har flera av Lärarförbundets undersökningar visat på en hög arbetsbelastning under pandemin.

Till exempel uppger nio av tio skolledare i kommunala grundskolor att de minst någon gång i veckan behöver hoppa över lunchrasten, jobba över eller ta med sig jobbet hem.

Till det kommer att nära hälften av skolledarna ser en risk för att deras kollegor eller medarbetare ska bli sjukskrivna på grund av arbetsrelaterad stress. En tredjedel oroar sig för att själva bli sjukskrivna.

Även om många nu fått sina vaccindoser kommer pandemin att påverka arbetsmiljön även i höst.

Vad som också lär kvarstå är lärarbristen.

En genomsnittlig chef på svensk arbetsmarknad har 20 medarbetare. En offentligt anställd skolledare ansvarar för runt 40.

Forskning visar att chefer med många medarbetare är mer stressade än andra chefer. På skolledarnas axlar vilar inte bara ett tungt rekryteringsansvar utan också ansvaret för en stor personalstyrka.

Läget är allvarligt. Skolledarnas situation måste förbättras.

Lärarförbundet Skolledare kräver:

- Att regeringen tar initiativ till en nationell riktlinje om 20 medarbetare per chef i skolväsendet för att säkra goda arbetsvillkor för all personal i skolan.

- Att skollagen skärps så att huvudmännen regelbundet måste förvissa sig om att skolledare har tillräckliga förutsättningar för att klara sina uppdrag.

- Att arbetsgivarna tar sitt arbetsmiljöansvar så att alla skolledare får semestervila och en bra arbetssituation.

Efter nästan ett och ett halvt år av extraordinär arbetsbelastning är det viktigare än någonsin.