Återigen får vi det bekräftat.

21 regioner fungerar inte.

Region Västerbotten väljer att ersätta den personal som arbetat med covid 19-patienter med tre extra semesterdagar. En semester som de inte vet om de kan ta ut i detta pressade läge.

I Dalarna får personalen i stället 5 000 kronor extra i månaden.

Samma utbildning och samma arbetsuppgifter kan ge väldigt olika löneförmåner beroende på i vilken region du arbetar.

Det är oacceptabla skillnader. Lönen är inte allt, men sänder signaler om hur personalen värdesätts.

Genom 1862 års kommunalförordningar föddes landstingen. De som numera kallas regioner.

Här borde varningsklockorna ringa hos politikerna. Det tycks som att de tror att tiden stått stilla sedan dess. Men på 159 år har mycket i Sverige och i sjukvården förändrats.

Sveriges sjukvårdssystem är både föråldrat och ojämlikt.

Genom att tro att svensk sjukvård fungerar optimalt med 21 regioner blundar man för verkligheten. Ibland kan man få känslan av att behålla sina politiska positioner är det viktigaste för många aktiva inom regionpolitiken.

Professionen, här i form av Läkarförbundet, håller med Kristdemokraterna om behovet av en tydligare nationell styrning och ett förstatligande av sjukvården.

Det är förvånande att det socialdemokratiska regionrådet Peter Olofsson lyfter sjukvården i Västerbotten som varande mer komplex än i andra regioner. Därmed har han också svårt att se hur Region Västerbotten ska kunna lösa samma förmåner, för lika hårt arbetande sjukvårdspersonal, som man lyckats med i andra delar av landet.

Precis som vi kristdemokrater säger att sjukvården ska vara till för alla, oavsett var i landet du bor, säger vi att vi bör ha som mål att de som viger sitt liv åt att hjälpa sjuka människor ska likvärdig lön. Oavsett var i Sverige de arbetar.

Ett annat faktum inom svensk sjukvård är att möjligheten att knyta till sig spetskompetens är beroende av vilken ekonomi regionen har. Det borde inte få styra var i landet patienterna kan nås av spetskompetensen.

Lägg därtill att vårdskulden ökar och att vi inte mäktar med att behandla alla som är i behov av vård i rätt tid.

När coronapandemin är över måste vi ta itu med vårdskulden, och vårdköerna som växt sig allt längre.

Det gör vi bäst med nationell styrning av sjukvården.

Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch har sagt det, och det tåls att upprepa: Du ska kunna lita på svensk sjukvård.