Sverige rasar i internationell gruvranking

Stora värden står på spel. Men regeringen Löfven verkar oförmögen att staka ut en politik som inte hotar vår industri.

Från att ha tillhört världens tio-i-topp-nationer jämförs vi nu med länder som Mali och Ghana, skriver riksdagsledamoten Eric Palmqvist (SD).

Från att ha tillhört världens tio-i-topp-nationer jämförs vi nu med länder som Mali och Ghana, skriver riksdagsledamoten Eric Palmqvist (SD).

Foto: Patrick Trägårdh/TT

Debatt2021-03-20 14:51
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Sverige har en lång tradition av att bryta och förädla metaller och mineral.

Vår gruvindustri har varit en av de hörnpelare som burit den svenska tillverknings- och exportindustrin.

De värdekedjor som skapas kan inte överskattas.

De arbetstillfällen och intäkter som de ger är en förutsättning för det välstånd som vi tar för givet.

En förutsättning för att gruvnäringen ska kunna fortsätta utvecklas på ett för Sverige gynnsamt sätt är att det finns en investeringsvilja.

Därför är det oroande att Sverige tappar stort i Fraser Institutes ansedda rankinglista över gruvnationers attraktivitet att göra investeringar i. Från plats åtta 2016 till plats 36 år 2020.

Från att ha tillhört världens tio-i-topp-nationer intar vi nu en medioker placering och jämförs med länder som Mali och Ghana.

Den nya placeringen kommer att få negativa konsekvenser.

Den kapitalintensiva gruv- och mineralbranschen är beroende av långsiktiga investeringshorisonter. Att Sverige som nation betraktas som attraktiv för gruvinvesteringar är av stor vikt och globala rankningar speglar av sig på investeringsviljan.

I Sveriges fall uttrycker investerarna oro över hur lagstiftningen är utformad och att den tillämpas inkonsekvent.

Inte minst gäller detta hanteringen av de tillståndsprocesser som reglerar näringen. Det rör missförhållanden som såväl vi sverigedemokrater som riksdagens konstitutionsutskott kritiserat regeringen för.

Läget är bekymmersamt. Socialdemokraternas samarbete med industrifientliga Miljöpartiet tycks leda till monumentala interna låsningar inom regeringen. Det är en katastrof för ett land med ambition att ha en världsledande gruvsektor.

Sverige har förutsättningar att med rätt politik kunna spela en nyckelroll i EU:s ambitioner att öka den viktiga självförsörjningsgraden av råmaterial.

Det är viktigt för vår inhemska industri. Men också i ett geopolitiskt, etiskt och miljömässigt perspektiv.

Gruvnäringen är en framtidsbransch. Befintliga gruvbolag står redo med miljardinvesteringar som kan stärka Sveriges ställning som exportnation.

Sveriges rika berggrund ger unika möjligheter att hållbart utvinna de metaller som efterfrågas såväl globalt som nationellt.

Våra gruvteknikföretag är dessutom världsledande – men drabbas när gruvnäringen som helhet motarbetas av en regering som ingenting gör medan vårt anseende i internationell jämförelse raseras.

2019 exporterades malmer, metaller och mineraler till ett värde av 120 miljarder kronor, eller åtta procent av Sveriges varuexport. Därtill exporterades modern gruvteknik för mer än 150 miljarder från företag med stark förankring i Sverige.

Stora värden står på spel. Men regeringen Löfven verkar oförmögen att staka ut en politik som inte hotar vår industri.

Om arbetstillfällen och välstånd ska säkras är det dags för en ny gruv- och mineralpolitik.