Utvärdera mig på jobben, sa statsminister Stefan Löfven (S) inför valet 2014 när han lovade att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet till 2020.
Nu har siffrorna kommit. I stället för EU:s lägsta arbetslöshet har Sverige en av EU:s högsta.
Endast Grekland, Spanien och Italien är sämre än Sverige.
Sedan Stefan Löfven tillträdde som statsminister har Sveriges arbetslöshet ökat mest i hela EU. Det slår rakt mot välfärden.
Hade utvecklingen i stället följt EU-snittet så hade välfärden kunnat stärkas med 42 miljarder kronor per år. Det motsvarar 88 000 fler undersköterskor eller 72 000 grundskollärare. Eller drygt 60 000 intensivvårdssjuksköterskor.
Händer som hade varit ovärderliga inte minst inom sjukvården, i dagens ansträngda läge, och för att förbättra omsorgen om de äldre.
Aldrig tidigare har Sverige haft så många långtidsarbetslösa. Antalet personer som har varit utan jobb i över ett år uppgår nu till närmare 190 000. Det motsvarar invånarantalet i en större svensk stad.
Utanförskapet växer, segregationen förvärras, hopplöshet och vanmakt breder ut sig. Arbetslinjen undergrävs systematiskt.
Och detta skedde redan innan pandemin. Men trots denna vetskap har regeringen inte agerat. De har till och med dragit ner på Alliansens nystartsjobb, som bevisligen fungerat.
Moderaterna vill införa ett bidragstak som gör att arbete alltid lönar sig bättre än att stapla olika bidrag på varandra. Vi vill också sänka skatten på jobb och företagande.
Socialdemokraterna höjer i stället bidragen till dem som inte jobbar, och riktar nya skattehöjningar mot vanligt folk. Nu senast har fastighetsskatten återkommit på agendan. Det är helt fel väg att gå om målet är att vända utvecklingen.
Nu krävs en ny politik som bryter utvecklingen och än en gång sätter fokus på jobben, för Socialdemokraterna har uppenbarligen misslyckats.
Sverige står inför ett vägval_ ska bidragslinjen eller arbetslinjen gälla?
Det är vad väljarna behöver ta ställning till nästa år.