När olika delar i organisationen handlar på olika sätt sänder det dubbla budskap och kyrkan tappar i trovärdighet. Många lämnar kyrkan på grund av att förvaltningen ödelägger livsmiljöer i och med det kalhyggesbruk som bedrivs. Det innebär en ekonomisk förlust eftersom det som till största del finansierar kyrkans verksamhet är just kyrkoavgiften.
Inför stiftsfullmäktige 18 maj i Luleå vill vi i Himmel och Jord speciellt lyfta tre saker som är möjliga och till och med livsnödvändiga att ta beslut om nu:
1. Skydda de sista kontinuitetsskogarna som aldrig varit kalavverkade förut. I dagens helt omvandlade och fragmentiserade landskap finns dessa ursprungliga skogar bara kvar som små öar som omges av ungskogar, kalhyggen och äldre planterade träd. Just därför är det speciellt viktigt att bevara kontinuitetsskogarna. De är grunden för ett välfungerande samhälle, de behövs som kolsänka och för biologisk mångfald och för våra grundläggande livsförutsättningar med ren luft, rent vatten och pollinering.
2. Luleå stifts Prästlönetillgångar (PLT) ska alltid ta hänsyn till skogar med höga naturvärden. Folkbladets granskning har visat att skogar med höga naturvärden missas i avverkningsplaneringen och att fridlysta arter enligt Artskyddsförordningen inte tas tillräcklig hänsyn till. Det borde göras en inventering av en oberoende aktör innan varje avverkning.
3. Egendomsförvaltningen bör ha en proaktiv kommunikation med de lokala kyrkorna. För tillfället förvaltas kyrkans marktillgångar i församlingarna av stiftet, vilket innebär att den lokala kyrkan har liten eller ingen kännedom om vad som sker i skogarna där de bor. De bör informeras i förväg var det ska avverkas och var det finns naturreservat på PLT:s marker.
Om stiftsfullmäktige antar dessa förslag skulle kyrkan verka i en och samma anda utan motstridigheter. Vi har råd att låta kontinuitetsskogarna stå eftersom inkomsterna från skogen endast står för 1–2 procent av kyrkans totala intäkter.
Men kanske viktigast av allt är att besluten skulle innebära en faktisk förändring för livsförutsättningarna på jorden och därmed skapa ett hopp som bär på mening.
Låt oss växa som kyrka, med ett ökat antal medlemmar, i en större gemenskap som ser att kyrkan gör just gott, både i predikan och på marker som kyrkan förvaltar.