Vår biologiska mångfald är hotad.
Svenska kyrkan behöver ändra nuvarande system i kyrkoordningen där det står att prästlönetillgångarna – som utgör drygt tre procent av kyrkans resurser – ska förvaltas så effektivt som möjligt för att nå bästa möjliga ekonomiska avkastning.
Sedan 1950 har 60 procent av Sveriges produktiva skogsmark kalavverkats och ersatts med mer eller mindre monotona produktionsskogar. Vänstern i Svenska kyrkan menar att det finns utrymme för ett förändrat skogsbruk.
Enligt den grundsyn som biskoparna lyfter fram i ”Ett biskopsbrev om klimatet” har skogen ett egenvärde i relation till Gud genom att Gud älskar sin skapelse. Denna grundhållning borde motivera Svenska kyrkan till ett ambitiöst arbete för att bevara naturen.
Vänstern i Svenska kyrkan vill att kyrkan ska avsätta minst 20 procent av sitt innehav till naturvärden genom att avstå skogsbruk i känsliga områden för den biologiska mångfalden, i tätortsnära områden för människors hälsa och rekreation och i intresseområden för Sveriges urfolk där skyddsvärda skogar finns – som ett led i försoningsarbetet.
Dessa skogar bör omvandlas till kyrkoreservat i ständigt skydd av Svenska kyrkan som förvaltare.
Vänstern i Svenska kyrkan vill att formuleringarna i kyrkoordningen, kring förvaltningen av prästlönetillgångarna, ska skrivas om. Den biologiska mångfalden, ekosystemets ramar och kulturvärde ska vara styrande för hur skogen sköts – inte den ekonomisk avkastning.
Vänstern i Svenska kyrkan vill att kyrkan inrättar ett vetenskapligt råd för biologisk mångfald i skogen. Kunskapsuppbyggnaden om skogar med särskilt höga naturvärden måste intensifieras och fördjupas i samråd med urfolk.
Rådet bör utforma ett solidariskt ekonomiskt utjämningssystem för kyrkans skogsbruk över alla stift.
Vänstern i Svenska kyrkan vill att kyrkan ska efterleva sitt åtagande gentemot Agenda 2030, ILO 169 och ta hänsyn till barnkonventionen.