Stor kompetensbrist i Västerbottens företag

En av de viktigaste frågorna för ett livskraftigt näringsliv är tillgången till skickliga medarbetare. När företag växer skapas fler arbetstillfällen, men under det senaste decenniet har svårigheten att hitta rätt kompetens ökat. Detta gäller för både privata och offentliga arbetsgivare och är ett av de största tillväxthindren för växande företag.

”Att satsa mer på gymnasieskolans yrkesprogram, deras koppling till arbetsmarknaden och övningar i entreprenörskap är ett av flera sätt att göra allas vår framtid lite bättre.”

”Att satsa mer på gymnasieskolans yrkesprogram, deras koppling till arbetsmarknaden och övningar i entreprenörskap är ett av flera sätt att göra allas vår framtid lite bättre.”

Foto: Anders Steiner

Debatt2023-08-23 08:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Sju av tio företag försökte rekrytera medarbetare 2021, jämfört med fyra av tio år 2010. Samtidigt misslyckas tre av tio rekryteringsförsök. Konsekvensen blir att vissa företag tvingas tacka nej till uppdrag på grund av svårigheten att hitta personal som kan göra jobbet, trots hög arbetslöshet. Det är därför också viktigt att incitamenten för att gå från jobb till bidrag stärks. I Västerbottens län är kompetensbristen dessutom än mer allvarlig än genomsnittet i Sverige.

Krafttag för en bättre kompetensförsörjning behöver tas redan nu om vi ska kunna bygga det framtida samhälle vi önskar. Det behövs såväl ingenjörer som gymnasiala automationstekniker, maskinoperatörer och underhållsmekaniker. Det är de som ska bygga, driva och underhålla de vindkraftverk, batterifabriker och gröna stålverk som driver den gröna omställningen.

Kommunerna har ett stort ansvar för att resan mot framtiden ska kunna bemannas, så de behöver ta kommandot över kompetensförsörjningen och satsa på yrkesutbildningar. A och O är att företagens behov ska få ökad betydelse när utbildningar planeras och dimensioneras. Grundläggande i detta är en bra och konstruktiv dialog med näringslivet.

Att sätta upp en målsättning för studie- och yrkesvägledningen där unga gör medvetna och informerade utbildnings- och yrkesval – och förhoppningsvis då väljer bristyrken i högre utsträckning – kan vara en klok strategi. Att kompetenta medarbetare är nödvändiga för företagen och dess konkurrenskraft är självklart, men i sammanhanget ingår att en fungerande kompetensförsörjning också är nödvändig för välfärdens finansiering. Varje person som går från bidrag till att försörja sig själv innebär flera hundra tusen i förstärkt ekonomi för det offentliga. Det är pengar som kommer behövas för att finansiera framtidens skola, vård och omsorg, och på sikt förbättrar det möjligheterna till att kunna sänka skattetrycket.

Hösten är här och ett nytt läsår har precis börjat; ett läsår där ekonomin är stramare. Att satsa mer på gymnasieskolans yrkesprogram, deras koppling till arbetsmarknaden och övningar i entreprenörskap är ett av flera sätt att göra allas vår framtid lite bättre.