En inte så ovanlig synpunkt från främst borgerliga politiker är att regionerna och sjukvården behöver göra sin hemläxa och inte förlita sig på allmosor från staten. När regeringen väl tillfört behövliga pengar framställs det som att staten och den nu sittande regeringen har gjort den största satsningen på sjukvården i Sverige – någonsin. Men ser man till det ansvar staten har av att finansiera sjukvården så står de generella statsbidragen för ca 20–30 procent av de totala intäkterna för regionerna. Dessa medel är dessutom inte på något sätt värdesäkrade, det vill säga följer kostnadsökningarna, demografin och inflationen. En försvårande omständighet är också att det är ”nya” pengar varje år vilket gör det svårt att arbeta långsiktigt för regionerna.
Utvecklingen av de generella statsbidragen mellan 2011–2023 har i praktiken inneburit nedskärningar för regionerna eftersom bidragen inte är värdesäkrade, även år då de generella statsbidragen har ökat. Undantagen är under pandemiåren 2020 och 2021. Från 2011 hade en värdesäkring av generella statsbidrag gjort att kommunerna och regionerna skulle haft 25 miljarder mer 2023.
Socialdemokraterna har lagt ett förslag om att värdesäkra de generella stadsbidragen. Så en uppmaning till nuvarande regering är att innan man ger tomma löften i tv-soffor och påstår att statsbidragen har höjts och att sjukvården inte behöver säga upp personal så bör man besluta om att värdesäkra statsbidragen.
Vi vill vara tydliga med att vi inte på något sätt menar att staten skall ta hela ansvaret för kostnadsökningarna i sjukvården, vi som regionpolitiker har vårt ansvar och skall självklart fortsätta arbetet med prioriteringar. Men en dialog med regeringsföreträdare om hur situationen ser ut innan man väljer att blunda för utmaningarna i vården är inte för mycket begärt.
Det som många borgerliga politiker inom sjukvården inte pratar om är den kostnadsökning som kommer varje år inom sjukvården på grund av nya behandlingsmetoder, nya och dyrare mediciner och att behovet av sjukvård ökar när vi lever allt längre. Detta är självklart positivt och en utveckling som på inget sätt går att bromsa. Men utvecklingen kommer inte utan prislapp. Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) har räknat på att kostnaden för den utveckling som beskrivs ovan är ca 1,5 procent av regionens omsättning per år. Bara för sjukvården i Västerbotten är det nya kostnader med över 100 miljoner varje år, så under perioden 2011 till 2023 innebar det ökade kostnader med över 1 miljard i Västerbotten.
En annan vanlig synpunkt är att Regionerna och sjukvården slarvar bort pengarna på icke värdeskapande saker, vilket brukar betyda sådant som inte är patientnära. För sjukvården i Västerbotten är en av de största utmaningarna det stora behovet av investeringar i våra sjukhus. Större delen av våra sjukhus byggdes från 50-talet till mitten av 70-talet och förutom att husen är i behov av upprustning så är lokalerna i många fall inte anpassade till den vård vi idag bedriver. Utifrån det ansträngda ekonomiska läget så har vi ingen annan möjlighet än att låna till dessa nödvändiga investeringar. Hade vi inte haft det behovet skulle det ekonomiska läget vara enklare.
Så en fråga till de borgerliga politikerna som tycker att vi satsar på onödiga saker, skall framtidens vård bedrivas i 70 år gamla lokaler?