Vi lever i pandemins tid.

Människor blir svårt sjuka. Sjukvården går på knäna.

Vi klipper håret över papperskorgen, följer begravningar via länk, träffar bara vänner och släktingar utomhus – i minusgrader.

Vi gör det för att skydda någons mormor eller storebror.

För att intensivvårdsspecialisten ska få lite andrum och kunna gå hem till sin familj.

Den nya pandemilagen är nödvändig. Den ger långtgående möjligheter för staten att begränsa trängsel, och ytterst stänga verksamheter. Den innebär ingrepp i invånares vardag och ekonomi som vi aldrig skulle acceptera i vanliga tider.

Men detta är inte vanliga tider.

Den tillfälliga pandemilagen kan skydda liv och låta tyngda yrkesgrupper andas lite lättare. Den kan skilja mellan motionslopp utomhus och trånga inomhusaktiviteter, mellan riskabla och säkrare verksamheter.

Men inskränkningarna i vardag, i ekonomi och i frihet går inte att sticka under stol med. Och det är viktigt att människor som hamnar i kläm får kompensation av staten.

I riksdagen krävde vi liberaler ersättning till de verksamheter som direkt drabbas ekonomiskt. Det var en grundförutsättning för att vi skulle acceptera pandemilagen.

Om staten beslutar om neddragning eller nedstängning behöver staten också ta ansvar för sitt beslut.

Därför kräver vi liberaler att regeringen agerar nu. Frågan om kompensation är avgörande för oss alla. För det är från företagens moms och deras anställdas skatt som vi långsiktigt får pengar till undersköterskans lön, till brandmannens, lärarens och intensivvårdsspecialistens.

Helheten kräver alla sina delar. Utan företagen faller på sikt skyddsnätet och välfärden ihop.

Vi ser hur företagare i Västerbotten har det oerhört tufft.

Företagare ser sina företag gå i kras och anställda är rädda att förlora jobbet.

Vi måste göra allt som står i vår makt för att rädda jobben. Så att så många som möjligt har ett arbete att gå till även i morgon. Annars har vi ingen välfärd i övermorgon.