Alla äldre ska förstå och kunna göra sig förstådda och ha inflytande över omsorgen när de möter omsorgspersonal oavsett om det är i det egna hemmet eller på det särskilda boendet. Det är även viktigt att medarbetare förstår varandra. För att garantera den medicinska säkerheten, rätt behandling, korrekt dokumentation men även för att det sociala samspelet ska fungera kollegor emellan. Språkkrav kan tillsammans med skyddad yrkestitel för undersköterska höja statusen för yrket och leder förhoppningsvis till att fler söker sig till vård och omsorgsyrket.

Idag saknas det enhetliga krav på kunskaper i svenska språket och det behöver därför utredas hur sådana krav kan utformas för personal i äldreomsorgen. Både Inspektionen för vård och omsorg (IVO) och Coronakommissionen har rapporterat om bristande svenska inom äldreomsorgen. Men framför allt är det många äldre, medarbetare och anhöriga som vittnar om missförstånd och svårigheter att förstå och göra sig förstådda. Den tidigare S-regeringen valde att inte åtgärda bristerna men vår moderatledda regering går från ord till handling för att stärka äldreomsorgen.

Att ställa krav är att bry sig och vi bryr oss både om äldre och våra medarbetare inom äldreomsorgen. Äldre ska känna sig trygga med att personalen har goda språkkunskaper i svenska och genom det möjlighet att utföra det arbete som det innebär att ge vård och omsorg under dygnets alla timmar.

Regeringen har fattat beslut om att utreda och ta fram förslag på hur ett språkkrav för personal i äldreomsorgen skulle kunna genomföras och insatser för att äldreomsorgspersonal snabbare ska nå språkkravet. Utredaren ska bland annat ta ställning till vilken nivå på kunskaper i svenska språket som är lämplig. Utredningen kommer också visa om språkkravet får konsekvenser på kompetensförsörjningen inom offentlig och privat regi. Ett språkkrav måste gå hand i hand med övriga satsningar för att säkra kompetensförsörjningen i kommunerna.

Moderaternas utgångspunkt är att varje människa är unik, med egna önskemål och intressen. Rätten till självbestämmande är lika viktig oavsett ålder. Stor valfrihet, hög kvalitet, ett värdigt bemötande ska känneteckna den välfärd som vi betalar med gemensamma resurser. Det gäller inte minst äldreomsorgen.