Debatt: Skärpta straff för att återupprätta tryggheten

Den borgerliga regeringen inleder en historisk offensiv mot brottsligheten och straffsystemet är en del av detta. Dagens system för straff utformades till stor del på 1960- och 1980-talen. Sedan dess har samhället förändrats i grunden. Regeringen har gett i uppdrag att göra en omfattande översyn av straffskalorna och reformera påföljdssystemet, med nedanstående inriktning:

1. Skärpning av straffskalorna. Utredaren har i uppdrag att föreslå förändringar så att straffen ska återspegla brottens allvar. Det innebär skärpta straff för brott som är vanliga i kriminella nätverk, vålds- och sexualbrott samt brott som hotar rättsstatens fundament.

2. Dubbla straff för gängkriminella. Nyligen trädde lagändringar i kraft som innebär skärpta straff för brott som begås inom ramen för gänguppgörelser. Ytterligare skärpningar – som innebär dubbla straff för alla brott som har samband med kriminella nätverk – ska föreslås av utredningen.

3. Dagens mängdrabatt ska avskaffas. Tidigare i år tog regeringen emot förslag på skärpningar av den så kallade mängdrabatten. Det är steg i rätt riktning. Men regeringen vill låta utreda ytterligare skärpningar för att få till en betydligt längre inlåsning av de farligaste brottslingarna.

4. Den övre delen av straffskalan ska användas mer. Hela straffskalan måste utnyttjas i betydligt större utsträckning. Det innebär att normalstraffet för många brott kommer börja ligga nära mitten av straffskalan, i stället för i botten som fallet är idag. Även den övre delen av straffskalan måste användas betydligt oftare. 

5. Ingen presumtion mot fängelse. Är brottet tillräckligt allvarligt ska påföljden som utgångspunkt vara fängelse. Idag är utgångspunkten den motsatta – att en domstol ska döma ut fängelse först i sista hand. Regeringen vill ta bort den presumtionen.

6. Mindre hänsyn till den dömdes personliga omständigheter. Idag ska domstolen ta hänsyn till den dömdes personliga förhållanden när straffet bestäms. Detta ska tas bort, eller få en mycket mer begränsad betydelse. Ett brottsoffers behov av upprättelse blir inte mindre för att en gärningsman till exempel blir av med jobbet till följd av sitt brott.

7. Fler ska häktas. Gränsen för obligatorisk häktning sänktes nyligen till brott med ett minimistraff om fängelse i ett år och sex månader. Utredningen ska föreslå ändringar som innebär att häktning ska ske i fler fall, för att skydda brottsoffer och säkra bevis.

Åtta år med Socialdemokraterna i regeringsställning var sammantaget åtta bortkastade år i kampen mot kriminaliteten. Den moderatledda regeringen lägger nu om politiken på bredden för att steg för steg återupprätta tryggheten i Sverige.