Ska vi lägga ner äldreomsorgen?

Frågan känns retorisk, eftersom svaret nog är självklart för de allra flesta.

Vi kommunalare tycker om våra jobb och är stolta över det vi gör, men vi är inga maskiner. Vi är människor som ska hålla ett helt liv.

Vi kommunalare tycker om våra jobb och är stolta över det vi gör, men vi är inga maskiner. Vi är människor som ska hålla ett helt liv.

Foto: Karin Rudehill/TT

Debatt2022-03-11 08:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Att få hjälp när man blivit så gammal att man inte längre klarar sig själv är inte bara viktigt - det är livsavgörande.

Men för kommunpolitikerna runt om i Västerbotten verkar det desto mer tveksamt.
För om det nu vore självklart med en fungerande äldreomsorg - hur kommer det sig att man aldrig är beredd att låta det kosta pengar?

I dag ser vi en äldreomsorg i ett akut läge. Det är den bransch med högst andel sjukfrånvaro, sjukskrivningar och arbetsorsakade besvär på hela arbetsmarknaden. Många verksamheter är kroniskt underbemannade, vilket gör att personalen inte hinner återhämta sig ordentligt. 

I Västerbotten flyr nu många av våra medlemmar sina yrken i vården.
Ständig stress, minutstyrda scheman och låga löner gör att man inte längre orkar vara kvar.

Vad säger kommunerna själva om det här? Vilken slags arbetsgivare vill man vara?
På Skellefteås hemsida står det så här:

“Skellefteå – En hållbar plats för en bättre vardag. Vi är en arbetsplats som kännetecknas av trygghet, gemenskap och handlingsfrihet. Här kan du kombinera utvecklande arbetsuppgifter - med en hållbar balans i tillvaron.”

Visst är det fint med tjusiga visioner och käcka budskap - men mer intressant är: Hur hållbar är verkligheten?
Faktum är att Skellefteå kommun slår rekord i uppsägningar. Förra året sa 176 personer sa upp sig från sina jobb i äldreomsorgen - den högsta siffran någonsin.

Vi kommunalare tycker om våra jobb och är stolta över det vi gör, men vi är inga maskiner. Vi är människor som ska hålla ett helt liv.

Förslag från oss:

Börja satsa pengar: Staten behöver här och nu skjuta till resurser för att höja grundbemanningen. Mer bemanning är lika med en tryggare arbetsmiljö.

Lita på era anställda: För att orka jobba måste vi kunna kombinera arbete och fritid. Då behöver vi få vara med och påverka våra scheman.

Prioritera vidareutbildning: Underlätta för vårdpersonalen att vidareutbilda sig - till exempel via yrkeshögskola. Fler utbildade höjer statusen på yrket.

Matilda Johansson, avdelningsordförande Kommunal Västerbotten
Anki Pettersson, sektionsordförande Skellefteå
Erika Hasselvik, sektionsordförande Lycksele
Ethel Henriksson, sektionsordförande Umeå
Maud Örnberg, sektionsordförande Nord
Åsa Jansson Lindberg, sektionsordförande Syd
Katarina Jonsson, sektionsordförande Öst
Jutta Schöne, sektionsordförande Väst
Yasmin Qabil, sektionsordförande region Västerbotten