Det motsvarar nästan de ökade anslagen till försvaret mellan 2023 och 2024 som är 27 miljarder kronor. Mycket av detta beror naturligtvis på den kraftiga inflationen och stora avsättningar till pensionssystemet, detta märks inte minst i Region Norrbotten där det beräknade underskottet för en kort tid sen varit cirka 400 miljoner kronor, men nu räddats av börsutvecklingen till ett litet överskott på c:a 69 miljoner kronor.

Statens nyligen beslutade bidrag för Norrbottens del är 160 miljoner, vilket minskar underskottet men hälso- och sjukvårdens problematik kan inte lösas enbart med statliga bidrag. Ansvaret ligger på regionerna, från Norrbotten i norr till Skåne i söder. Regionerna har på många håll växt ur skinnet genom kontinuerlig ökning av antalet anställda, oftast inom administrationen. Dagens situation är mycket allvarlig och det läggs stora varsel på många håll. Östergötland 900, Sörmland 700, Värmland 750 och så vidare men regionerna måste få bukt med ekonomin om man ska ha råd att ge medborgarna hälso– och sjukvård.

I början på mandatperioden 2018–2022 när vi tillsammans med Moderaterna och Centerpartiet tillträtt, så såg vi att ekonomin under de kommande åren drastiskt skulle försämras. Vi skulle helt enkelt inte kunna genomföra de satsningar på hälso- och sjukvård som vi hade tänkt, bland annat en mer decentraliserad primärvård, ett regionalt cancercentrum, utbyggd barn- och vuxenpsykiatri, förstärkning av kirurgi och medicin, satsningar på förlossningsvården, inte minst i Kiruna, bara för att nämna några exempel. Vi kunde och ville inte lita på tillfälliga statliga bidrag., därför inleddes den så kallade omställningen som innebar en stegvis minskning med cirka 400 personer avseende administrativ personal, ingen sjukvårdspersonal. Omställningen skulle ha varit avslutad i slutet av 2020 men pandemin slog till och allting försköts. Trots det frigjordes ekonomiska resurser som bland annat medförde att vi kunde inrätta en resultatutjämningsreserv (RUR) som av många kallas ”lägga pengar på hög inför dåliga tider”. Vi har fått oerhört mycket kritik för detta, men den högen tömmer nu den socialdemokratiskt ledda regionledningen. Faktum kvarstår att regionens kostym var för stor, sett i relation till invånarantal och ekonomi. Det är väl känt att vi prioriterar hälso- och sjukvård före all annan regional verksamhet och omställningen hade den tydliga målsättningen.

Vad händer nu?

Ja, den verklighet vi upplevde redan 2018 har nu nått Sveriges samtliga regioner i någon form, en del väldigt hårt och andra mindre. På en del håll råder snarast panik, det blir svårt att genomföra planerade och strategiska åtgärder. Omvärldsfaktorer bidrar naturligtvis till den svåra situationen, men regionerna och många kommuner måste trots allt vara självkritiska och rätta mun efter matsäcken. Det är definitivt inte en valvinnare.

”Varför i h-vete ska Östergötland ha mer pengar?” säger man i en kvällstidning. Anställda i den regionen har ökat med 1 000 personer sedan 2020, ”brigader” av administratörer”.

Vi konstaterar att i Norrbotten ser vi inte några förändringar till det bättre sedan vi fick nytt regionstyre, snarare tvärtom, men många tidigare kritiska röster är nu tysta?

Hälso- och sjukvården är vår och medborgarnas högst prioriterade verksamhet. Den fortsätter vi jobba för. Vi behöver fortsätta och öka antalet vårdanställda samtidigt minska på administrationen.