Sänkt stöd till folkhögskolor riskerar att bli kostsamt

Sveriges folkhögskolor tar ett stort ansvar för att höja utbildningsnivån och för att utjämna utbildningsklyftor i samhället.

”Folkhögskolans arbetssätt bidrar till att ge dessa individer en ökad självkänsla och en stärkt tro på den egna förmågan.” På bilden: Edelviks folkhögskola.

”Folkhögskolans arbetssätt bidrar till att ge dessa individer en ökad självkänsla och en stärkt tro på den egna förmågan.” På bilden: Edelviks folkhögskola.

Foto: Victor Svenfelt

Debatt2023-09-20 05:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Folkhögskolan är en unik utbildningsform, där människor som inte funnit sig tillrätta i den vanliga skolan ges chansen att få behörighet för att läsa vidare på yrkeshögskola, högskola och universitet. Idag studerar 3 000 färre personer på folkhögskola jämfört med för ett år sedan. 200-lärartjänster har försvunnit och till det tillkommer varsel och uppsägningar av annan folkhögskolepersonal.

Sverigedemokraterna har meddelat förra året att de vill skära ned stödet till folkbildning med cirka 1,2 miljarder kronor som motsvarar för 1/4 av hela det statliga anslaget till Folkbildning.

Regeringen har aviserat att de i budgetpropositionen för 2024 avser att höja stödet till folkhögskolorna med 100 miljoner kronor. Satsningen har dock föregåtts av en tidigare sänkning av stödet på närmare en halv miljard. De extra satsningar som funnits under pandemin har försvunnit och med en inflationstakt på närmare tio procent hade åtminstone 200 miljoner behövt tillskjutas för att undvika ytterligare neddragningar.

En växande andel av deltagarna på folkhögskolans kurser har kort utbildningsbakgrund, begränsade svenskkunskaper eller funktionsnedsättning. För många av dem är folkhögskolan en avgörande vändpunkt. Det kan handla om att komma i arbete, att fortsätta till andra utbildningsformer eller att bryta ett långvarigt utanförskap.

Folkhögskolans arbetssätt bidrar till att ge dessa individer en ökad självkänsla och en stärkt tro på den egna förmågan. För oss i norra Sverige utgör kompetensförsörjningen vår kanske största utmaning. 6 av 10 arbetsgivare i Västerbotten och Norrbotten få svårt att rekrytera personal med rätt kompetens.

Folkhögskolorna är flexibla och har förmåga att snabbt ställa om och att starta nya utbildningar. De stora neddragningar som nu drabbar folkhögskolan riskerar innebära att färre människor utbildas inom bristyrken som exempelvis undersköterska, vårdbiträde, lokalvårdare och behandlingsterapeut. Det sänkta stödet till folkhögskolorna riskerar därför att bli oerhört kostsamt. Vi vill fortsätta bidra till ett samhälle som håller ihop. Vad vill regeringen?