Regeringen har pekat ut transporter som en samhällsviktig verksamhet.
Trots det hjälper de krispaket som presenterats inte transportsektorn. Flera av insatserna är välkomna, men inte tillräckliga, vilket kan komma att innebära att delar av transportsektorn slås ut.
Många företag inom transportsektorn har tappat stora delar av sin omsättning till följd av coronakrisen. Flera företag drabbades tidigt av minskad efterfrågan på transporttjänster när samhället stängde ned.
Flyget har haft ett 97-procentigt tapp i resandet. Bussbranschens många små och medelstora företag, särskilt i turist- och beställningstrafik, har i princip inga intäkter alls. Taxiföretagen har tappat en stor del av sitt kundunderlag. Passagerartrafiken med färjor är i stort utraderad.
Många underleverantörer till transportföretagen drabbas också hårt av minskad omsättning. Vissa har redan börjat varsla.
Godstransporterna har hittills klarat sig bättre. Men även här finns många småföretag som förlorat kunder till följd av coronaeffekter och kämpar för sin överlevnad. Andelen åkerier som upplever att konjunkturen försämrats i mars, jämfört med föregående månad, är rekordhög. Det visar Transportföretagens transportindikator.
Det är alltså ingen normal lågkonjunktur. Det påminner i det närmaste om ett krigstillstånd.
Det som framförallt skulle hjälpa dessa företag är ett kontantstöd. Det är en fråga som vi var tidiga med att uppvakta regeringen om: att införa ett kontantstöd enligt samma modell som i Danmark.
Därför är det bra och uppskattat att regeringen i slutet av april aviserade ett kontantstöd. Men samtidigt måste stödet stärkas. Regeringen satsar på två månader, men coronapandemin kommer enligt alla prognoser att pågå ett tag till. Dessutom behöver återhämtningen och uppstartsfasen finnas med i beräkningen.
Vi förordar alltså ett kontantstöd på fyra månader till att börja med.
Vad innebär konkret ett kontantstöd för svenska företag och för svenska staten?
Stödet ger staten möjlighet att hjälpa företag att täcka delar av de oundvikliga fasta kostnaderna utifrån hur mycket företaget tappat i omsättning. Det innebär ett stöd som når bäst de företag som drabbats hårdast av krisen.
Stödet är avsett att gå till utgifter, som fasta kostnader, till exempel hyra, avskrivningar för maskiner, el, uppvärmning, ränte- och leasingkostnader. Likaså behöver nödvändiga kostnader för underhåll på fastigheter, fordon och driftsutrustning och licenser täckas av stödet.
Men även permitteringsstödet behöver stärkas. Delar av transportnäringen är helt utan omsättning och därmed blir inte stödet om 80 procent tillräckligt verkningsfullt. Vi vill se ett permitteringsstöd som täcker fullt ut under en period.
Många av transportföretagen är små med låga marginaler. Flera av dem är familjeföretag som nu sett hela sin marknad gå förlorad. När omsättningen minskar med 40–80 procent från en dag till en annan, medan kostnaderna i stort sett är oförändrade, töms kassan fort.
För att ge dem en chans att överlevnad krävs det ett skyndsamt agerande. Och hur väl Sverige klarar återhämtningen efter att coronaviruset släppt sitt grepp beror i hög grad på hur väl vi lyckats rädda näringslivet under pandemin.
Om Sverige vill ha fungerande och konkurrenskraftiga transporter när coronaviruset väl klingat av krävs det kraftiga stödåtgärder – och dessa krävs omgående. Kostnaden för att inte göra någonting nu kan bli mycket dyrbar i längden.
Lyssna och lär av Danmark och ta efter omedelbart. Sveriges transportföretagare och näringsliv förtjänar denna chans nu.