Så kan det samiska näringslivet stärkas och utvecklas

Samiska företagare med lånebehov måste ges möjlighet att på gynnsamma villkor erhålla lån via exempelvis Almi.

Statliga resurser måste även fördelas till samiska näringsidkare, skriver Stefan Mikaelsson, ordförande i Sametingets näringsnämnd.

Statliga resurser måste även fördelas till samiska näringsidkare, skriver Stefan Mikaelsson, ordförande i Sametingets näringsnämnd.

Foto: Jon Eeg/NTB scanpix/TT

Debatt2020-05-05 16:41
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Studien ”Linking the Indigenous Sami People with Regional Development” är en del av ett bredare temaprojekt som bedrivits av OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling). Det lanserades i september 2017 hos Wendake First Nation i Kanada.

Sveriges regering hade det goda omdömet att satsa 116 000 euro i projektet.

Några av slutsatserna, som den noggranna och utförliga studien kom fram till, var följande:

  Inkludera samerna i regionala utvecklingsprogram och landsbygdsutvecklingsprogram.

  Åtgärda hinder i regelverk och ekonomiska förutsättningar för att samiskt näringsliv ska kunna utvecklas.

  Stärk branschorganisationerna för högre status och för att underlätta tillgången till resurser och samlad expertis.

I dagens reglerade EU-värld, och med tilltron till en fri rörlighet, men med dagens stängda gränser, så måste statliga resurser även fördelas till samiska näringsidkare. Och inte bara komma det samiska småskaliga näringslivet att bidra till fler långvariga arbeten i kust och inland.

Det kommer även att öka motståndskraften mot den klimatförändring som redan drabbat Arktis dubbelt så hårt som övriga delar av världen. Redan i dag framhåller FAO (Förenta nationernas livsmedels- och jordbruksorganisation) att urfolken som är fem procent av världens befolkning, besitter 22 procent av jordens yta, där 80 procent av biodiversiteten finns.

Hög biodiversitet kan för ett ekosystem innebära en hög naturlig resiliens mot klimatförändringar. För ett samhälle kan det innebära hög förmåga att återhämta sig efter naturkatastrofer.

Bland annat därför borde staten, som ett första steg, och snarast, återföra de senaste månadernas momsinbetalning till samiska företagare, och avstå från de kommande månadernas inbetalning av momsen. Och för de samiska företagarna med lånebehov ge dessa möjlighet att på gynnsamma villkor erhålla lån via exempelvis Almi.

Det är även en fråga om att Europa väljer att implementera Agenda 2030 så att hållbara mål ligger, som grund för en sund utveckling av näringslivet i svenska delen av Arktis, även efter coronakrisens avklingande.