Byggbranschen vill inget hellre än att sätta fler spadar i marken.
Bostadspolitiken ska upprätthålla en hög och jämn byggtakt, möjliggöra social rörlighet och stärka jämställdheten.
Både Umeå och Skellefteå är i stort behov av ett ökat bostadsbyggande.
Sverige har fått en ny jämställdhets- och bostadsminister, med ansvar för stadsutveckling och arbetet mot segregation och diskriminering, i miljöpartisten Märta Stenevi.
Det är ett svårt uppdrag som väntar. Men kombinationen av bostäder och jämställdhet skapar också förhoppningar.
Enligt en Novusundersökning, genomförd av Byggföretagen, sparar allt fler 18–25-åringar till sitt framtida boende.
Andelen som bosparar har ökat från 64 till 72 procent på tre år. Allra mest sparar unga kvinnor. Tre av tio lägger undan mer än 3 000 kronor i månaden. Men trots att ett växande antal tar ett stort personligt ansvar förblir tröskeln till den första bostaden hög.
I länsstyrelsens bostadsmarknadsanalys för 2020 konstateras att både Umeå och Skellefteå rapporterar ett bestående underskott av bostäder hela mätperioden fram till 2023. Trots att bostadsbyggandet i länet huvudsakligen sker i städerna.
90 procent av alla lägenheter som byggts i Västerbotten sedan 2000 har byggts i Umeå. Betydande grupper på bostadsmarknaden har dock inte tillräcklig betalningsförmåga för att kunna efterfråga dessa, vilket länsstyrelsen också konstaterar i sin analys.
Fler och fler kvinnor drabbas av bostadsbristens mörka baksida. Inte bara genom att det är svårt att hitta en bra och trygg bostad, utan också i form av det utnyttjande som följer i bostadsbristens spår. I otrygga boendesituationer, eller i jakten på att hitta någonstans att bo, ökar risken för sexuella trakasserier, sexuella anspelningar och ovälkomna förslag.
Byggbranschen vill inget hellre än att sätta fler spadar i marken. Bostadspolitiken ska upprätthålla en hög och jämn byggtakt, möjliggöra social rörlighet och stärka jämställdheten.
Ett ökat bostadsbyggande är också avgörande för återstarten av ekonomin efter coronakrisen.
Men vårt främsta problem är inte pandemin. Anledningen till varför byggandet nationellt sjunkit med en tredjedel sedan 2017 är höjda bolånetak och skärpta amorteringskrav.
Därför behövs reformer som på ett effektivt sätt ökar takten i bostadsbyggandet och gör det möjligt för fler att ta sig in på bostadsmarken.
- Inför statliga bolån till förstagångsköpare
Överväg om inte den enklaste lösningen är att låta privata aktörer tillhandahålla och administrera startlånen.
- Slopa det skärpta amorteringskravet
Tuffare lånevillkor för privatpersoner minskar det årliga byggandet med minst 7 800 bostäder.
- Dra tillbaka regeringens föreslagna bankskatt
Bankernas förmåga att stötta nya investeringar styr bostadsbyggandet, oavsett om det gäller nybyggnation av bostads- eller hyresrätter.
- Förtydliga förbudet mot kommunala särkrav
Kommuner har sedan 2015 inte rätt att lämna föreskrifter om byggteknik. Ändå ställer många kommuner egna krav på tekniska egenskaper, bland annat i samband med markanvisningar. För att vi ska kunna bygga mer kostnadseffektivt krävs förtydliganden i lagen.
- Transparent marktilldelning
Kommunerna hanterar marktilldelningen olika, vilket skapar lokalt avgränsade byggmarknader. Detta försvårar för aktörer att konkurrera i flera kommuner. En mer transparent process skulle bidra till att sänka byggkostnaderna.
Grattis till det nya jobbet, Märta Stenevi.
Nu sätter vi fler spadar i marken och bygger bort bostadsbristen.