Så får vi ut mer för skattepengarna i Västerbotten

Många kommuner står nu inför tuffa utmaningar. På kort sikt gör inflationen den kommunala verksamheten dyrare och på lång sikt finns en stor demografisk utmaning när andelen äldre blir fler.

" I debatten kan det låta som att en låg kommunal skattesats skulle innebära en sämre kvalitet i välfärden. Men det är faktiskt precis tvärt om."

" I debatten kan det låta som att en låg kommunal skattesats skulle innebära en sämre kvalitet i välfärden. Men det är faktiskt precis tvärt om."

Foto: Fredrik Sandberg/TT

Debatt2023-03-15 09:00
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Skattehöjningar är inte lösningen på dessa problem, för många hushåll pressas marginalerna hårt just nu och det lokala näringslivet skadas av höga skatter. Vägen framåt måste i stället vara att få ut mer välfärd ur de pengar som satsas, något som det också finns stor potential till.

Trots att skattehöjningar och mer resurser ofta är politikers svar på olika samhällsproblem, så finns det inget direkt samband mellan den kommunala skattesatsen och kvaliteten i de kommunala verksamheterna. I debatten kan det låta som att en låg kommunal skattesats skulle innebära en sämre kvalitet i välfärden. Men det är faktiskt precis tvärt om.  Att höja skatten är ofta en enkel lösning på problem som kräver betydligt mer politiskt hantverk, prioriteringar och ledarskap än så.

En kartläggning från Svenskt Näringsliv visar att effektiviseringspotentialen i Sveriges kommuner är stor. Totalt handlar det om minst 40 miljarder som skulle kunna frigöras för att anställa mera personal, genomföra investeringar eller sänka skatterna. Oavsett användningsområde bör en smartare organiserad välfärd ligga närmast till hands för kommuner med ansträngda budgetar nu och framöver.

I Västerbotten finns tydliga exempel på skillnader mellan kommunerna och hur mycket skattebetalarna får för sina skatter. Här lyckas Norsjö, Sorsele, Lycksele och Storuman med att kombinera lägre kostnader med högre resultat. Kostnaderna för grundskolan, efter hänsyn till strukturella skillnader, är exempelvis 10 procent lägre i Norsjö och åtta procent lägre i Sorsele än förväntat.  Detta samtidigt som det genomsnittliga meritvärdet bland elever i årskurs 9 är hela 20 poäng högre i båda kommunerna jämfört med vad det borde vara enligt kommunens förutsättningar.

För att nå denna kommunernas potential handlar det inte om att någon ska springa snabbare – utan om organisationer som kan jobba smartare. Inte minst vad gäller styrning, ledning och uppföljning. Vi vill hävda att det varken nu eller kommande år finns något behov av att höja skatten i någon av Västerbottens kommuner, utan lösningen handlar istället om att arbeta mer smart och effektivt. Men då krävs politisk vilja att på riktigt börja jämföra sig med, lära av och efterlikna de absolut bästa kommunerna i landet, som lyckas leverera välfärd av hög kvalitet till låga kostnader.