I slutet av maj genomfördes en träff med hälso- och sjukvårdsnämnden i Västerbotten. Initiativet togs av reumatikerdistriktet i Västerbotten och uppslutningen var mycket god.
Många intressanta frågor lyftes och just rehabiliteringen upplevs av oss som grundläggande.
Reumatikerförbundet har under våren 2022 genomfört en nationell medlemsenkät om tillgången till rehabilitering för människor med reumatiska sjukdomar.
Sjukdomarna ingår i gruppen rörelseorganens sjukdomar som orsakar cirka 20 procent av alla läkarbesök i primärvården.
Enligt årets undersökning är det få respondenter, 16 procent, som svarar ja på frågan om de får tillräcklig med information från vården om vilka rehabiliteringsinsatser som finns, och hur de olika rehabiliteringsformerna skulle kunna hjälpa dem.
Detta är anmärkningsvärt utifrån kraven i vårdförloppen om att patienterna ska ha en hälsoplan som uppdateras kontinuerligt.
När respondenterna får precisera vilka effekter rehabiliteringen ger dem svarar:
• 70 procent att rehabiliteringen gör att de klarar av vardagen bättre.
• 54 procent att den förbättrar deras arbetsförmåga.
• 72 procent att de kan vara mer fysiskt aktiva.
• 68 procent att de får mindre ont.
• 54 procent att de får minskad sjukdomsaktivitet.
Majoriteten anser alltså att rehabilitering på ett avgörande sätt förbättrar deras livskvalitet och möjligheter att klara sitt vardagsliv.
Med detta i åtanke är det ännu mer sorgligt att ta del av en av enkätens slutsatser: att en hög andel av respondenterna överhuvudtaget inte har fått tillgång till rehab de senaste fem åren.
Hela 60 procent svarar nej på frågan och 40 procent svarar ja.
Reumatikerförbundet är positivt till att riksdagen i mitten av mars uppmanade regeringen att införa nationella riktlinjer för habilitering, rehabilitering och hjälpmedel.
Nu gäller det att riktlinjerna också kommer på plats – och följs. Men nationella riktlinjer räcker inte.
Vi vill också att alla kommuner tillsätter en medicinskt ansvarig för rehabilitering, som i juni 2020 bara fanns i 85 av landets kommuner.
Dessutom behöver varje region ta fram en plan för vård av kroniskt sjuka som bland annat omfattar uppföljningar av de vårdförlopp och riktlinjer som redan finns.
Kenth Ottosson, vice ordförande Reumatikerdistriktet i Västerbotten