Men bristen på biomedicinska analytiker förvärras över tid och 20 av 21 regioner rapporterar till Socialstyrelsen att de har brist på yrkesgruppen. Vad händer om den offentligt finansierade vården dräneras på biomedicinska analytiker?

Det kommer drabba invånarna i Västerbotten i form av längre väntetider på analys av provsvar, behandling och därmed rätt vård. Det kan också få konsekvenser för invånarna i form en sämre kvalitet på analys och diagnostik – eftersom arbetsgivarna tar in personal som inte är legitimerade biomedicinska analytiker när de inte lyckas rekrytera den äkta varan.

Att göra yrket mer attraktivt är en lång process som måste påbörjas nu. Vi uppmanar Region Västerbotten att:

• Verka för ett mer hållbart yrkesliv. 36 procent av de biomedicinska analytikerna arbetar deltid, visar Vårdförbundets arbetsmiljörapport. Men om arbetsmiljön var sundare så att alla fick förutsättningar att kunna arbeta heltid skulle det motsvara hela 470 fler biomedicinska analytiker i landet.  
• Erbjuda konkurrenskraftig löneutveckling. Region Västerbotten bör visa att de menar allvar med att lösa bristen på rätt kompetens genom att satsa på ”särskilt yrkesskickliga” över tid. Medellönen för Biomedicinska analytiker i Västerbotten dalat rejält de senaste fyra åren i jämförelse med övriga regioner.
• Öppna fler karriärvägar. Lönen är dock inte allt, att kunna utvecklas inom regionen är också viktigt. Det kan handla om att avancera till chef, få en specialistutbildning eller om att forska.

Med våra förslag kan vi framtidssäkra regionens laboratorieverksamhet och diagnostik på sikt. Till dess bör vi uppmärksamma Sveriges alla biomedicinska analytiker på deras dag – tack för att ni finns!