Särskilt ensamstående kvinnor påverkas när dessa redan dyra lån blir 30 procent dyrare. Kronofogden varnar för fler skuldsatta, medan regeringen saknar egentlig insikt om hur många som drabbas. Var finns den ansvarstagande kontrollen?
Politiker beskriver åtgärden som en lösning på överskuldsättning, men i praktiken riskerar tusentals hushåll att bli fattigare. Många tar blancolån av nöd – vid arbetslöshet, sjukdom eller skilsmässa – inte av ansvarslöshet. Dessa lån är inte ett tecken på ansvarslöshet, utan en desperat lösning när alternativen saknas. Att göra deras lån dyrare visar på en farlig okunskap om de komplexa orsakerna bakom skuldsättning.
Regeringen lyfter att åtgärden ska öka skatteintäkterna med 8,7 miljarder kronor, men till vilket pris? Pengarna tas från dem som redan har minst, medan grundproblemen – bristande skyddsnät, stigande levnadskostnader och oseriösa långivare – lämnas orörda. I stället för att angripa orsakerna straffas de mest utsatta.
En rättvis lösning vore att kräva hårdare regleringar för långivare, ekonomisk rådgivning och stärkt social trygghet. Vi kan inte lösa överskuldsättningen genom att göra livet svårare för dem som redan kämpar. När 2025 börjar måste vi välja: ett samhälle som stjälper de svagaste, eller ett som hjälper dem resa sig.