EU-kommissionen varnar för att kompetensbrist hotar unionens konkurrenskraft och försöker därför att underlätta arbetskraftsinvandring från tredje land. I detta läge väljer den svenska regeringen motsatt väg. I höstas höjde man lägstalönen för arbetskraftsinvandrare till 80 procent av medianlönen, eller 27 360 kronor, vilket är långt över lägstalönen i de flesta kollektivavtal. Och nu har regeringens utredare föreslagit att detta lönegolv – i ett andra steg – höjs till 100 procent av medianlönen, eller 34 200 kronor. Regeringen vill alltså göra det svårare att täppa till kompetensluckor genom att rekrytera internationellt.
I Västerbottens län hade under 2023 fram till och med oktober cirka 2000 arbetstillstånd beviljats. Cirka 900 av dessa är bärplockare och plantörer och cirka 400 är bland annat ingenjörer, drifttekniker och processövervakare, kockar och mjukvaru- och systemutvecklare. Majoriteten av montörerna, driftteknikerna och processövervakarna når inte upp till 100 procent av medianlönen. Dessa personer riskerar därmed att inte få sina tillstånd förlängda.
Förra året gav arbetskraftsinvandringen 52 miljarder kronor i ökad BNP och 17 miljarder kronor i skatteintäkter. En enorm vinstaffär för Sverige, med andra ord. Visst förekommer det avarter inom den reglerade arbetskraftsinvandringen, men lönegolvet kommer inte sätta stopp för missbruket.
Så vad är det regeringen vill åt? Sverige har mycket hög arbetslöshet – tredje högst i Europa. Det är detta kolossala misslyckande regeringen vill rätta till genom att göra det svårare att rekrytera från tredje land. Det är fundamentalt feltänkt och problemet måste lösas på annat sätt. En arbetskraftsinvandrare kan inte bytas ut mot en arbetslös svensk hur som helst. Om detta varit möjligt hade företag och kommuner inte utsatt sig för den mycket krångliga process som det innebär att rekrytera från tredje land.
Att det nu blir svårare att täppa till kompetensluckor kommer i stället leda till att företag får lägga expansionsplaner på is, i brist på nyckelkompetens. Som en följd av lönegolvet kommer arbetslösheten bland svenskar att öka – inte minska. Om regeringen tar sig tid att analysera effekterna av det första lönegolvet skulle detta framgå. I stället verkar man ivrig att genomföra steg två i lönegolvsagendan, tyvärr utan konsekvensanalys av hur detta kommer påverka företagen. Ett hastverk som borde göras om, göras rätt och med näringslivets bästa i fokus.