Regeringen behöver ta sitt ansvar för välfärden

”Finansministern talar om besked till hösten. Det duger inte.”
”Finansministern talar om besked till hösten. Det duger inte.”

Det är ett exceptionellt ekonomiskt läge. Det drabbar hushåll och välfärdens verksamheter hårt. Prognosen för nästa år ser ännu dystrare ut. Därför behövs nu besked från regeringen om de ekonomiska ramarna framåt. Då kan kortsiktiga neddragningar minska eller till och med undvikas.

Debatt 16 juni 2023 05:30
Det här är en debattartikel. Åsikterna i texten är skribentens egna.

Det finns ingen kommun eller region som inte känner av de ekonomiska utmaningarna. Även om det ser väldigt olika ut. Tuffast är det i regionerna, där 17 av 21 väntas gå med underskott redan i år. Förändringen har gått mycket snabbt. Från 2000-talets starkaste resultat till 2000-talets svagaste. Från högkonjunktur till lågkonjunktur på mindre än två år.

Försvagningen kommer främst från inflationen, som ger höga pensionskostnader, ökade räntekostnader och stora prisökningar inom alla välfärdens verksamheter. Precis som hushållen drabbas skolor, förskolor och äldreomsorg av höjda livsmedelspriser och dyrare el.

Enligt SKR:s beräkningar kommer det sammantagna underskottet i kommuner och regioner att vara 28 miljarder kronor 2024. Åtgärder vidtas förstås i kommuner och regioner, men inflationen och prisökningarna äter upp intäkter och besparingar. Samtidigt har de generella statsbidragen minskat. Om statsbidragen skulle ha värdesäkrats, det vill säga ökat i takt med priser, löner och demografi från 2011, skulle de ha varit 25 miljarder högre än de är idag.

I vanliga fall hade majoriteten av kommunerna fattat beslut om budgeten innan midsommar. Men i år är det flera som avvaktar. Det blir för mycket av en gissningslek att sätta budgeten utan att veta vad som väntar bakom hörnet. Det skapar stor osäkerhet och går ut över skolor och äldreboenden. Senare budgetbeslut, till följd av sena besked om statsbidrag, riskerar också att leda till ökade sparkrav. Kommuner och regioner gör vad de kan för att invånarna inte ska drabbas. Det behöver regeringen också göra.

Vi uppmanar därför finansministern att:

1. Ge kommuner och regioner besked om välfärdens resurser för 2024 och 2025.

Snarast möjligt behöver kommuner och regioner besked om de finansiella ramarna för 2024 och 2025. Då kan planeringen förbättras och nedskärningar undvikas.

2. Gör tillfälligt om alla riktade statsbidrag till ett generellt krisbidrag.

Under 1990-talskrisen gjorde staten en lösning där man tillfälligt lade ihop de riktade statsbidragen till generella bidrag. Då kunde kommuner och regioner, mitt i krisen, använda pengarna där de bäst behövdes. Det kan göras även nu. Utan att driva på inflationen.

Det är ett besvärligt läge nu och det kommer att bli än mer besvärligt 2024. Året därpå stabiliseras läget enligt SKR:s prognos. Med en välfärd som inte drabbats så hårt av besparingar under krisen, har vi ett starkare samhälle. Därför är våra två förslag inte bara insatser för att klara nedgången, utan också för att stå redo för uppgången.

Finansministern talar om besked till hösten. Det duger inte. Det är nu kommuner och regioner behöver veta vad som gäller för att kortsiktiga neddragningar i välfärdsverksamheterna ska kunna minska och till och med undvikas.


 
 
 
 
 
 
Ämnen du kan följa